Konsumtionen av griskött har ökat med nästan 33 procent sedan 1960. Konsumtionen var knappt 40 procent av den totala köttkonsumtionen år 2018. 

Nötkött står för cirka 30 procent av den totala köttkonsumtionen. Sedan 1960 har konsumtionen av nötkött ökat med 29 procent och år 2018 konsumerade vi drygt 24 kilo nötkött per person i Sverige.

Konsumtionen av fågelkött (även kallat fjäderfäkött) har ökat från knappt två kilo per person år 1960 till mer än 22 kilo per person 2018. Fågelköttkonsumtionen har ökat med nästan 300 procent sedan 1990.

Konsumtionen av fårkött har ökat från cirka ett och ett halvt till knappt två kilo per person de senaste tio åren.

Vår totalkonsumtion av kött låg år 2018 under EU-genomsnittet enligt OECD.  Vår konsumtion av nötkött är högre än för den genomsnittliga EU-medborgaren, medan den är mindre för griskött och matfågel.

Konsumtion och förbrukning av kött, Jordbruksverkets webbplats

Konsumtionen av köttprodukter har minskat de senaste åren, från den svenska rekordnivån år 2016. Samtidigt har den svenska marknadsandelen ökat, vilket beror på ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött.

En orsak till den minskade köttkonsumtionen är konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, köttpriser och djuretik påverkar. Den totala köttkonsumtionen minskade med cirka 5 procent mellan åren 2016 och 2018.

I dagsläget finns inte någon officiell siffra över hur stor den verkliga konsumtionen av kött i Sverige är. Det beror på att de olika källorna redovisar köttkonsumtionen i olika led av livsmedelskedjan. De officiella beräkningar som finns kommer från Jordbruksverket respektive Livsmedelsverket. Indikatorerna på denna sida utgår från Jordbruksverkets siffror. Det som presenteras i diagrammet ovan avser totalkonsumtionen per person.

Jordbruksverket publicerar årligen officiell statistik för total- och direktkonsumtionen av kött. Dessutom gör de inofficiella beräkningar av förbrukningen av kött en gång per kvartal. Förbrukningen motsvarar ungefär totalkonsumtionen. Både förbrukningen och totalkonsumtionen avser slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor och andra delar av djuret som vi inte äter ingår, samt svinn och förluster mellan slakteri och gaffel. Formeln för att beräkna förbrukning och totalkonsumtion är produktion + import - export. En schablon för den slakt som bedöms ske på gårdarna läggs till vid beräkningen av totalkonsumtionen, vilket innebär att den blir något högre än förbrukningen. Direktkonsumtionen av kött visar hur stor mängd kött som konsumenten köper. Jordbruksverket brukar säga att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen ligger på omkring hälften av förbrukningen, vilket för 2019 skulle motsvara 81,9 kilogram per person/2 = knappt 41 kilogram per person.

Livsmedelsverket publicerar ungefär vart tionde år en rikstäckande matvaneundersökning, den så kallade Riksmaten. Riksmaten speglar vad vi faktiskt äter, men tillhandahåller inte längre tidsserier. Den senaste matvaneundersökningen för vuxna genomfördes år 2010 till 2011.

Läs om varför våra matvanor är viktiga för mindre klimatpåverkan här:

Klimatet och jordbruket

Se fler indikatorer inom Livsmedel här:

Konsumtion och inhemsk produktion av kött

Konsumtion och inhemsk produktion av mjölk och ost

Läs mer om utvecklingen av det långsiktiga klimatarbetet, och indikatorer inom områdena Energi, Industri, Livsmedel, Skogen och Transport på denna huvudsida:

Följ utvecklingen av det långsiktiga klimatarbetet

Konsumtion av olika livsmedel, Jordbruksverkets statitikdatabas

Konsumtion och förbrukning av kött, Jordbruksverkets webbplats

Jordbruket och klimatet, Jordbruksverkets webbplats