Förpackningar och förpackningsavfall

Statistiken visar att fyra av de nio nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar uppfylldes 2021. Målen uppfylldes för pappersförpackningar, förpackningar av järnbaserad metall (stål) respektive aluminium samt pantburkar av aluminium.

      Förpackningsstatistiken redovisar materialåtervinningsgraden för förpackningar som uppkommer i Sverige varje år. Förpackningar används för att skydda och presentera en vara och kan till exempel tillverkas av papper, plast, metall, trä eller glas. 

      De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2021 var pantburkar, papper (inkl. papp, kartong, wellpapp) och glas. 90 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för papper och  glas var 85 respektive 83 procent. Lägst materialåtervinningsgrad, 11 procent, var det för träförpackningar.

      Mål för materialåtervinning 

      Enligt förpackningsdirektivet ska alla EU-länder samla in och materialåtervinna förpackningar. På EU-nivå finns det materialåtervinningsmål som ska uppfyllas till 2025. Efter 2025 höjs materialåtervinningsmålen ytterligare. Sverige har för vissa materialslag satt högre nationella mål än vad EU kräver. 

      Det finns även separata materialåtervinningsmål för PET-flaskor och aluminiumburkar med pant i Sverige, som inte finns på EU-nivå.  

      Tydligare regler för hur materialåtervinning ska mätas 

      Reglerna för hur materialåtervinning av förpackningar ska mätas har tydliggjorts från och med 2020 för att på ett mer konsekvent sätt spegla hur stor mängd förpackningsavfall som faktiskt materialåtervinns till nya produkter. Förtydligandet är också ett sätt att harmonisera hur olika medlemsländer inom EU beräknar materialåtervinningen som ligger till grund för att följa upp målen i förpackningsdirektivet.  

      Mer läsning 

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket