Skyddsformer för skog med höga naturvärden

Naturvårdsavtalet är ett avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen och dig som markägare. Du kan ha önskemål om hur lång avtalstid du vill ha, men ambitionen ska vara att områdets höga naturvärden och/eller höga sociala värden ska bevaras och utvecklas på lång sikt.

Ersättningen för naturvårdsavtal beräknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du cirka 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning som du får vid tecknandet av avtalet.

Vägledning för tecknande av naturvårdsavtal

Om naturvårdsavtal, Skogsstyrelsens webbplats

Biotopskyddsområden används för att bevara livsmiljöer för små skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. På skogsmark är det vanligen Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskyddsområden De är normalt inte större än 20 hektar.

Ett biotopskyddsområde inrättas för all framtid, men du som markägare fortsätter att äga området. Du erbjuds full ersättning plus ytterligare 25 procent av värdet för de begränsningar i brukandet som biotopskyddsområdet innebär, exempelvis att du inte får avverka. Detta kallas för intrångsersättning.

Biotopskyddsområde, Skogsstyrelsens webbplats

Länsstyrelsen, eller en kommun, beslutar om naturreservat. Normalt används naturreservat som skyddsform för större områden. För varje naturreservat finns föreskrifter och en skötselplan. Ett naturreservat innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid.

Marken i ett naturreservat kan ägas av dig som privatperson, eller av staten. Om du väljer att fortsätta äga marken får du full ersättning plus ytterligare 25 procent av värdet för de begränsningar i brukandet som reservatsbeslutet innebär, exempelvis att du inte får avverka. Detta kallas för intrångsersättning.

Naturreservat – vanlig och stark skyddsform