Hjälp våra vilda pollinatörer

Vi behöver bevara och återskapa fler bra livsmiljöer för vilda pollinatörer. Alla i samhället kan göra något som gynnar pollinatörerna. Här är förslag på åtgärder för dig som äger, förvaltar eller sköter mark.

Åtgärder behövs i trädgårdar, parker, vägkanter och annan bebyggd miljö såväl som inom jord- och skogsbruk. Det är alltid bäst att ta tillvara och utveckla de förutsättningar som redan finns på plats. Undersök vad som går utveckla på just den plats som du ansvarar för.

bi-lila-blomma.jpg

Väddsandbi i åkervädd. I Sverige är Väddsandbiet utbrett i Götaland och Svealand. Under senare delen av 1900-talet minskade arten drastiskt i stora delar av sitt utbredningsområde. Foto: Erik Sjödin.

De vilda pollinatörerna behöver miljöer som ger dem föda, uppväxtmiljöer och boplatser. Här är förslag på några åtgärder som gynnar vilda pollinatörer:

 

Öka mängden blommor i landskapet

Pollinatörer behöver blomrika miljöer till föda, både nektar och pollen. Fjärilar till exempel behöver en rad olika växter till sina larver. I brist på traditionella ängar kan vi skapa nya blomrika ersättningsmiljöer.

Exempel på åtgärder:

  • Bevara befintliga blomrika marker.
  • Låt delar av gräsmattan gå upp i blom, genom att inte klippa den.
  • Skapa nya blommande miljöer, genom insådd och plantering. Använd helst frön och plantor av inhemska arter och lokalt ursprung.
  • Efterlikna traditionell skötsel. Till exempel genom att slå av blommande ängar, vägkanter och åkerrenar samt att samla upp det avslagna höet när växterna släppt sina frön.
  • Förhindra spridning och bekämpa invasiva främmande arter.
  • Gödsla inte – näringsfattig mark gynnar pollinatörer.
  • Undvik bekämpningsmedel, både ogräsbekämpning och skadedjursbekämpning.

Blommande träd och buskar är en ofta förbisedd resurs. De är särskilt viktiga eftersom de ofta producerar en stor mängd blommor på en gång.

Exempel på åtgärder:

  • Bevara befintliga blommande träd och buskar.
  • Utveckla blomrika bryn och kantzoner, utan bekämpningsmedel.
  • Spara blomrika åkerholmar.
  • Välj i första hand blommande träd och buskar vid plantering, till exempel fruktträd och bärbuskar.
  • Välj inhemskt växtmaterial gärna med lokalt ursprung.
  • Kombinera blomningen i träd och buskar med blomning på marken för att få en så lång blomperiod som möjligt.
  • Förhindra spridning och bekämpa invasiva främmande arter. 

Öka mängden uppväxtmiljöer och boplatser

Öppen, solbelyst sandig miljö är en viktig uppväxtmiljö och boplats för vilda pollinatörer bland annat för vildbin. Öppna sandiga miljöer innehåller också en rad viktiga växter för pollinatörer.

Exempel på åtgärder:

  • Bevara befintliga öppna sandytor. Öka insikten om att frilagd sand är en viktig resurs för pollinatörer. Idag uppfattas ofta till exempel ruderatmarker eller skräpmarker med öppen sand, som något fult som måste besås eller återplanteras.
  • Sandig mark behöver störas regelbundet för att inte växa igen med gräs och buskar.
  • Skapa nya sandblottor genom grävning, skrapning, plöjning eller harvning.
  • Lägg upp sand i så kallade bibäddar eller vallar där naturliga förutsättningar saknas.
  • Förhindra spridning och bekämpa invasiva främmande arter. 

Gamla träd och död ved är uppväxtmiljö och boplats för pollinatörer, Många pollinerande arter nyttjar gamla träd och död ved. Det råder dock en brist på solbelyst grov ved både i skogen såväl i öppna miljöer, eftersom gamla träd ofta ersätts med nyplanterade och död ved städas bort.

Exempel på åtgärder:

  • Bevara befintliga grova gamla träd och död ved.
  • Öka insikten om att gamla träd och död ved är en viktig miljö för pollinatörer.
  • Sköt om gamla träd så att de inte beskuggas och dör i förtid.
  • Spara gamla och döda träd – helst stående och men också liggande.
  • Städa inte bort döda grenar.
  • Sätt upp bihotell som ett komplement till död ved. Bihotell och andra skapade bon är bra komplement men kan inte helt kompensera bristen på död ved i landskapet.

Faktablad: Bihotell (pdf 710 kB)

Stillastående vatten är en uppväxtmiljö för vissa pollinatörer, till exempel flera blomflugor lever i näringsrika, grunda och stillastående vatten. I det rationellt brukade landskapet har arealen stillastående ytvatten minskat till följd av effektivisering av jord- och skogsbruk samt bebyggelse.

Exempel på åtgärder:

  • Bevara befintlig fuktig mark och småvatten.
  • Nyskapa och återskapa våtmarker och småvatten.
  • Öka insikten om att grunt och stillastående ytvatten är en resurs som behöver underhållas.
  • Gynna kvaliteter som är bra för olika arter, till exempel långrunda stränder, växtrötter i strandkanten, blöta hålrum i gamla grova träd.

Stenmiljöer fungerar som uppväxtmiljö och boplats för pollinatörer, framförallt humlor. Några arter bor i hålrum mellan stenar. Solexponerade odlingsrösen och stenmurar jämnar ut temperaturskillnader mellan dag och natt vilket gynnar pollinatörerna och andra värmekrävande insekter.

Exempel på åtgärder:

  • Bevara befintliga öppna stenmiljöer.
  • Skapa insikt om att steniga miljöer är en resurs för pollinatörer.
  • Planera skötsel för steniga kulturmiljöer, så att de inte skuggas.
  • Anlägg solexponerade stenrösen, stenpartier eller stenmurar. 

Pollinatörer behöver ett nätverk av boplatser, uppväxtmiljöer och föda tillräckligt nära och åtkomliga i landskapet. I synnerhet de minsta arterna flyger väldigt korta sträckor. Genom att binda samman boplatser, uppväxtmiljöer och blomrika marker gynnas inte bara vilda pollinatörer utan även övrig biologisk mångfald.

Exempel på åtgärder:

  • Ta fram underlag om vilka pollinatörer som finns i det aktuella området, till exempel genom Artportalen och länsstyrelserna.
  • Ta fram underlag över pollinatörers behov, för att precisera vilka värden som behöver finnas tillräckligt nära varandra.
  • Informera om genomförda åtgärder till alla som äger eller förvaltar mark i närheten, så de också kan göra att insatser som gör direkt nytta för vilda pollinatörer.