Plastflöden i Sverige

Plastanvändningen och plastavfall har ökat i Sverige. Det visar en rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år, eller nästan 30 kg mer plast per invånare och år. Största delen går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin, väldigt lite materialåtervinns och blir ny plast. Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är några kategorier som materialåtervinns.

Även plastavfallet ökar. Plastavfallsflödena som undersöktes 2017 uppgår till omkring 1,6 miljoner ton. Det är en betydande ökning jämfört med det som redovisades i SMED:s rapport 108 från 2012 "Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige".

Den tidigare studien omfattade inte alla typer av blandade flöden eller import av avfall för förbränning, vilka innehåller stora mängder plast. Plastavfallsflöden som går att jämföra med den tidigare SMED-studien har ökat med drygt 300 000 ton. Den nya kartläggningen ger därmed en utförligare beskrivning av plastanvändningen liksom visar utvecklingen för plasten som avfall.

De största flödena av plastavfall kommer från blandat avfall och sorteringsrester från verksamheter (791 000 ton). Näst störst är mängden från restavfall, främst i hushållen (236 000 ton), där består plasten till mycket stor del av förpackningar. Statistiken visar att mängden utsorterade förpackningar ökar. Från 26 procent till 44 procent. Hushållen källsorterar mer.

Därefter följer bygg och rivningsavfall (152 000 ton) och utsorterad plast från verksamheter (143 000 ton). Majoriteten av bygg- och rivningsavfallet energiåtervinns, medan det inte har kunnat kartläggas hur verksamhetsavfallet behandlas.

Lägre i verkligheten

Med allmänhetens hjälp materialåtervann Sverige 84 procent av PET-flaskorna och 44 procent av plastförpackningarna 2017. Förluster i sortering och materialåtervinning, samt att det sätts mer plastprodukter på marknaden än vad som rapporteras, innebär dock att siffrorna i verkligheten är lägre. Ungefär lika stor andel av plasten från elavfall materialåtervinns idag som 2010, runt 45 procent. Ingen återvinning av detta plastavfall sker dock i Sverige.

Fossil användning

Energiåtervinning av plast i till exempel el- och fjärrvärmeanläggningar är ett resurseffektivt sätt att ta om hand om giftig, kontaminerad eller utsliten plast. Plastförbränningen ger dock utsläpp av växthusgaser. Kartläggningen visar att plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. Idag energiåtervinns plast som skulle kunna återanvändas eller materialåtervinnas och det behöver förändras. Tillsammans med minskad onödig plastanvändning och övergång till biobaserad och återvunnen råvara skapas förutsättningar för att Sverige kan nå det långsiktiga klimatmålet; inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.