Översvämningsmygg är, som namnet anger, särskilt anpassade för att trivas längs flackare stränder och älvängar med återkommande översvämningar och mellanliggande torrperioder. Aedes sticticus (vårsvämmygga) är den dominerande arten i Nedre Dalälven. De utvecklas snabbt i stora mängder vid god tillgång på föda.

Mer om översvämningsmygg

Slåtter och bete höll älvdalarna öppna för hundra år sedan, men efter hand som antalet betande djur minskat och foderproduktionen flyttat till högre avkastande åkrar har det öppna landskapet växt igen med buskar och sly. Dikena växer igen och försumpar marken. Förändringarna hotar områdenas naturvärden och gynnar översvämningsmyggen. Övergödda diken och bäckar från dagens högre upp liggande jordbruksområden och bebyggelse kan också gynna myggen genom att områdena får mer "myggföda". 

På hävdade (betade och slagna) gräsmarker finns betydligt färre mygglarver än på marker som inte betas eller slås. Det gäller under översvämningar både i samband med vårflod och sommarregn. Hävd verkar ha störst effekt på näringsrika gräsmarker med mycket tuvor.

Mer om hävd och skötsel av gräsmarker 

Ett exempel från sjön Björken i Sunne kommun visar att om förslyade marker röjs och bete återinförs kan myggplågan minska. Strandbetet hade upphört för länge sedan och på stränderna hade täta slybuskage växt upp. Ortsbefolkningen gick år 2005 samman och röjde under sju år bort slyet och återinförde bete med nötkreatur på sammanlagt 155 ha. En enkätundersökning visade att myggproblemen upplevdes ha minskat markant.

Även dikesrensning och dikesunderhåll bidrar till att vatten snabbare rinner av från översvämmade marker och försämrar därigenom betingelserna för kläckningen av översvämningsmyggor.

Vattenflödena i våra stora älvar varierar naturligt under våren beroende på nederbörden, snötillgången och lufttemperaturen som påverkar snösmältningsförloppet. De naturliga våröversvämningarna har skapat zoner med olika naturtyper längs älven beroende på hur ofta och länge dessa områden har översvämmats.

Dalälven har ovanligt många trånga partier, till exempel i Gysinge. Vid höga flöden däms vattnet upp och orsakar översvämningar av stora arealer flacka strandområden. Det är orsaken till att det längs Nedre Dalälven finns så många nationellt och internationellt värdefulla svämlövskogar och älvängar.

Mer om Dalälvens naturvärden i rapport 2017-09 "Ekologiskt anpassad årsreglering av Dalälven"

När Dalälvens största sjöar som SIljan, Amungen och Venjansjön började årsregleras på 1920-talet blev det allt mer sällsynt med långvariga våröversvämningar. Vårflödena magasineras istället till nästa vinter då behovet av elproduktion är som störst.

De stora vattenkraftverken i Dalälven nedströms Borlänge är byggda för att producera el upp till vattenflöden på cirka 400–500 kubikmeter per sekund. Vid högre flöden måste vattnet spillas bredvid turbinerna med stora energiförluster. Vattenkraften strävar därför efter att begränsa flödet till rätt nivå. Det motverkar de flesta översvämningar, men ibland räcker inte magasinen till.

Analyser visar att Siljan och andra magasin måste hållas "tomma "varje år för att ha beredskap att förhindra översvämningar de år det blir en regnig sommar. Det ger så många olägenheter att det inte är genomförbart i praktiken.

Vattenkraftens årsreglering med allt mer sällsynta våröversvämningar hotar att mer eller mindre torka ut många värdefulla naturområden. SMHI:s analyser visar att klimatförändringarna också bidrar till att minska våröversvämningarna. Dessutom finns naturliga cykler mellan torra respektive våta perioder.

När den akuta myggplågan blir alltför stor sprids det biologiska bekämpningsmedlet BTI med helikopter på de översvämmade områdena. BTI, Bacillus thuringiensis israelensis, är en bakterie i det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G. Den aktiva beståndsdelen är inte själva bakterien utan en proteinkristall som, när den kommer i basisk miljö (högt pH) i stickmygglarvernas magtarmkanal, skadar tarmen. Stickmyggornas larver äter proteinkristallerna, tarmen spricker och mygglarverna dör.

Naturvårdsverket utvärderade effekterna av bekämpning med VectoBac G i ett regeringsuppdrag år 2015. Effektiviteten bedömdes som god. Dödligheten hos stickmyggslarverna är 97–100 procent under optimala förhållanden. Dock finns det tecken på att majsbunden BTI förändrar näringsvävens bas i utsatta ekosystem beroende på den upprepade tillförseln av BTI och på de stora mängder döda mygglarver som blir kvar efter behandling.

Mygg-SIT (sterile insect technique) är en metod som bygger på att släppa ut steriliserade mygghanar. De har behandlats med röntgenstrålning som förstör könscellerna. Stickmygghonor parar sig bara en gång och om honan parat sig med en steril hanne så kläcks inga larver från hennes ägg och myggpopulationen kan reduceras mycket kraftigt.

Mer om myggsteriliseringsteknik

Ett förändrat klimat på grund av den globala uppvärmningen kan innebära både en ökning av årsmedeltemperaturen och en ökad årsnederbörd för Sveriges del. Hur det påverkar naturen kommer att variera i olika delar av landet. I Dalälven ökar nederbörden under höst–vinter och snömängden minskar, vilket snarast missgynnar översvämningsmyggen.

SMHI har tagit fram länsvisa rapporter som beskriver hur klimatet kan komma att förändras det närmaste århundradet.

Mer om ändrade klimatförhållanden

Ett ekosystem är komplext, där djur, växter och nedbrytare lever inom ett område och samverkar med omgivande miljö. Alla organismer i ett ekosystem ingår i en näringsväv och kan påverkas av utglesning eller avlägsnande av en viss art eller grupp av arter, exempelvis översvämningsmyggans larver.

Mer om vem äter vem och vad?

Myggproblematiken är komplex och behöver ses i ett större sammanhang för hela biosfärområdet Nedre Dalälven tillsammans med bland annat behoven av åtgärder för att stärka och restaurera områdets mycket höga naturvärden.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har under 2020 genomfört en studie inom Nedre Dalälvsområdet med syfte att undersöka olika miljöers betydelse för produktion av översvämningsmyggor. Enligt rapporten talar studien för att olika miljötyper har olika förutsättningar att producera stickmyggor och att olika arter av stickmyggor föredrar olika typer av miljöer. Studien har finansierats genom bidrag från Naturvårdsverket.

Översvämningsmyggor och hävd (pdf 1,82 mb)

Länsstyrelsen i Värmlands län har under 2020 följt upp den undersökning som gjordes 2013 av förhållandena kring sjön Björken i Sunne kommun, som handlar om bete och översvämningsmyggor. Uppföljningen tyder på att den goda myggsituationen som uppkom efter restaureringen av de gamla jordbruksmarkerna runt sjön har bibehållits. ”En mycket stor majoritet upplever ingen eller endast lite besvär från mygg såväl vid den egna tomten som i närliggande skogsmarker. Inte heller vid sjön upplevs myggen som störande och har inte hindrat besök.” Uppföljningen har bekostats med medel från Naturvårdsverket.

Björken 2020 – en uppföljning av mygg- och betessituationen (pdf 9 mb)