Information om EU-förbud mot blyhagel i våtmarker
Från och med den 16 februari 2023 gäller ett utökat förbud, som beslutats av EU-kommissionen, mot att skjuta med blyhagel i eller inom 100 meter ifrån våtmark. EU-förbudet ersätter det nationella blyhagelförbud som gällt vid jakt på våtmarker sedan tidigare.
Det nya förbudet innebär även att en mer omfattande definition av våtmarker används. Den närmare tolkningen av vilka ytor som ska räknas som våtmark enligt EU-förordningen är inte klarlagd, men det är tydligt att förbudet innebär en betydande utvidgning av de ytor som omfattas.
Bly är mycket giftigt för både människor och andra djur. Blyhagel förgiftar vattenlevande fåglar som under födosöket får i sig blyhagel. I nästa led kan djur som äter blyförgiftade fåglar också förgiftas.
Sammantaget innebär det här att jägare inte kommer att kunna använda blyhagel i samma utsträckning som tidigare. Den som jagar ansvarar för att förbudet följs. För att vara på den säkra sidan kan det vara enklast att välja hagelammunition utan bly.
Naturvårdsverket följer frågan och kommer löpande att uppdatera informationen på den här sidan utifrån ny kunskap.
Naturvårdsverket fick i februari 2023 i uppdrag av regeringen att föreslå lämpliga åtgärder för att underlätta för jägare och sportskyttar med anledning av det utökade förbudet.
Regeringsuppdrag om lämpliga åtgärder med anledning av blyammunitionsförbud
Frågor och svar
Vad är nytt i och med de nya bestämmelserna?
Det nya förbudet innebär att en mer omfattande definition av våtmarker används. Dessutom gäller förbudet inom 100 meter från en våtmarks yttre gräns. Sammantaget betyder det att förbudet omfattar fler och större områden än tidigare.
Det nya förbudet omfattar även att ha med sig blyhagelammunition för att skjuta med i våtmark eller inom 100 meter från en våtmarks yttre gräns eller på väg till eller från sådan skjutning.
Hur förbudet kommer att tillämpas avgörs efter eventuell prövning i domstol.
Mer om bestämmelserna
Förbudet gäller hagelammunition med en blyhalt som motsvarar eller överstiger 1 viktprocent.
Av EU-förordningen framgår även att om en person påträffas med hagelammunition i eller inom 100 meter från en våtmark vid skjutning eller på väg till eller från skjutning ska skjutningen i fråga antas vara skjutning i våtmark om inte personen i fråga kan styrka att det rör sig om någon annan sorts skjutning.
Bestämmelserna finns i REACH-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) som är direkt tillämplig i Sverige. De ersätter det nationella förbudet vid våtmarker som följer av den svenska förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
Regeringen har under februari 2023 presenterat ett förslag om att anpassa vårt svenska förbud på området till detta EU-förbud. Förslaget är ute på remiss till den 16 maj 2023. I korthet går förslaget ut på att ta bort det svenska förbudet mot användning av blyhagel vid jakt i våtmark och över grunda delar av öppet vatten, eftersom detta omfattas av EU-förbudet.
Samtidigt föreslås att det svenska förbud som omfattar skytte som inte är jakt ska behållas. Det förbudet går utanför områden där EU-förbudet gäller.
Vilka alternativ finns till blyhagel?
Det finns (bland annat) hagelpatroner med hagel tillverkade med legeringar av stål, volfram (tungsten) och vismut.
Den dödande effekten av ett hagelskott är beroende av flera faktorer. Skjutavstånd, skjutvinkel, patronens krutladdning, hagelstorlek, hagelmaterial och laddningsvikt har särskilt stor betydelse.
Jägaren behöver välja ammunition utifrån bland annat aktuellt vapen, viltart och förutsättningarna i jaktområdet. Vid osäkerhet kring en viss hagelpatrons prestanda och egenskaper i övrigt bör tillverkaren rådfrågas.
Hårdare hagel, exempelvis av stål eller varianter av volfram, kan vara mer benäget att ge rikoschetter. Det bör man ta hänsyn till i exempelvis terräng med mycket sten.
Stålhagel
Det vanligaste alternativet till blyhagel är stålhagel. Eftersom stål är lättare än bly rekommenderas att jägaren väljer större stålhagel än blyhagel. Då patroner med stålhagel generellt laddas med kraftigare krutladdning och materialet är hårdare än bly blir kraven på vapnet högre. Därför bör endast vapen som är godkända för stålhagel användas.
Vismut
Vismut är mjukare än stål. Hagel av detta material lämpar sig därför även i vapen som inte är godkända för stålhagel. Av samma anledning är hagel av vismut inte mer benäget att ge rikoschetter än blyhagel. Jämfört med bly bör jägaren gå upp något i hagelstorlek, eftersom vismut är lättare än bly.
Volfram
Volfram är tyngre än bly och ger därför hög skottverkan. Volfram är i grunden mycket hårt men blandas med andra metaller i framställningen av hagel, så att en variation av hårdhet hos volframhagel finns att tillgå vid köp av ammunition. Vid användning av ammunition med volframhagel i ett vapen som inte är godkänt för stålhagel bör jägaren därför försäkra sig om att ammunitionen är av sådan typ som är lämplig för vapnet. Vid osäkerhet bör vapensmed eller tillverkare rådfrågas.
Även vilt som fällts med ammunition med vismut och volfram bör skottrensas noggrant.
Vad räknas som våtmarker?
Det nya förbudet använder samma definition av våtmarker som beskrivs i Ramsarkonventionen (konventionen om våtmarker av internationell betydelse från 1971).
Definitionen återges i EU-förordningen:
”Med våtmark avses sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, oavsett om de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller består av vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, inbegripet havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter.”
Förbudet enligt EU-förordningen omfattar därmed fler våtmarkstyper än tidigare och därtill kommer buffertzonen på 100 meter. Även om det inte är klarlagt exakt vilka ytor som omfattas innebär detta en betydande utvidgning och att mycket större ytor omfattas, jämfört med det tidigare nationella förbudet.
Varför finns förbud mot blyhagel?
Bly är mycket giftigt för både människor och andra djur. Blyhagel förgiftar vattenlevande fåglar som under födosöket får i sig blyhagel. I nästa led kan djur som äter blyförgiftade fåglar också förgiftas. En annan spridningsväg är när inälvor eller annat slaktavfall innehållande bly lämnas i naturen och blir tillgängligt för rovdjur och asätare. Även för människor utgör köttet från vilt som fällts med blyhagel en hälsorisk.
Kött som skurits bort vid skottrensning ska aldrig användas som föda till djur eller människor. Sådant kött ska inte heller användas för åtling eller lämnas i naturen.
Livsmedelsverkets information om bly i viltkött (Livsmedelsverket)
Varför införs ett förbud på EU-nivå?
Våtmarker har stor betydelse för många fågelarter och varje år beräknas uppemot en miljon vattenlevande fåglar inom EU dö av blyförgiftning.
EU-kommissionen förklarar i skälen till förordningen att de flesta medlemsstaterna har bestämmelser som förbjuder eller begränsar användningen av blyhagelammunition i våtmarker, men skillnaderna mellan medlemsstaternas lagstiftning leder till olika nivåer av riskbegränsning.
Fåglarnas flyttvägar går vanligtvis över flera medlemsstater och fåglarna kan därmed inta använd blyhagelammunition i de medlemsstater där inga eller mer begränsade åtgärder har vidtagits. Unionsomfattande åtgärder bedöms nödvändiga för att hantera de risker som uppstår när bly används i hagelammunition i våtmarker.
Enligt förordningen får medlemsstaterna behålla nationella bestämmelser om bly i hagelammunition som är striktare än de som beslutats i förordningen.
Bestämmelserna finns i REACH-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) som är direkt tillämplig i Sverige. De ersätter det nationella förbud som följer av den svenska förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
Förladdningar i olika material
Även förladdningen, den kopp som håller ihop hagelladdningen och följer med ut genom pipan vid avfyrning, kan tillverkas i olika material. Bland annat finns sådana i cellulosa som påverkar miljön mindre än förladdningar i plast.
Vägledning, tillsyn och tillsynsvägledning
I miljötillsynsförordningen regleras myndigheternas ansvar för tillsyn och tillsynsvägledning. De kommunala nämnderna har ansvar för tillsynen av förbudet enligt EU-förordningen.
Kemikalieinspektion ansvarar för tillsynsvägledning vad gäller allmänhetens hantering av kemiska produkter och varor.
Länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning i länet, vilket även omfattar att ge kommunerna stöd för att utveckla tillsynen.
Naturvårdsverket vägleder om våtmarker och Ramsarkonventionen.