Sidenört

Sidenört (Asclepias syriaca) är en snabbväxande, giftig växt från Nordamerika. Den har genom sin konkurrenskraft en förmåga att förändra hela ekosystem.


sidenort-webb.jpg

Status i Sverige

I södra Sverige har sidenört börjat sprida sig ut i naturen från privata trädgårdar. I övriga landet förekommer den främst på soptippar. Den kan etablera sig och bli invasiv i södra delarna av landet och på västkusten med förväntade klimatförändringar.

Sidenört är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.

Rapportera fynd av sidenört

Om du hittar sidenört i naturen kan du rapportera in det till Artportalen via

 www.invasivaarter.nu

Skicka med bilder av fyndet.

Möjliga effekter

Sidenörten har en stark förmåga att etablera sig och konkurrera ut inhemska växter i de miljöer den introduceras till. Särskilt utsatta är konkurrenssvaga gräsmarksväxter och vissa ryggradslösa djur.

Sidenörten kan även etablera sig på odlad mark och konkurrera ut grödor, och på så vis orsaka negativa ekonomiska effekter genom skördebortfall. Därtill är växten giftig för bland annat betesdjur såsom kor, får och hästar. Den är dessutom allergiframkallande.

Hur kom den hit och hur sprider den sig?

Sidenört har införts genom handel med trädgårdsväxter. Växten används i andra länder även inom biodling, för produktion av biobränsle och som medicinalväxt.

Hindra spridning av sidenört i svensk natur

På mindre ytor är det bästa sättet att hindra spridning av sidenört helt enkelt dra upp växten för hand. Var noga med att få med hela rotsystemet, eftersom växten, förutom att den förökar sig med frön, även förökar sig med rotdelar.

Plöjning kan potentiellt förvärra problemet genom att en stor mängd fragment från rötterna kan spridas och etablera nya skott. Marktäckning och kontinuerlig återkommande klippning/slåtter under många år kan krävas för att helt bli av med växten.

Youtube video

Hur känns den igen?

Sidenörten kan bli 0,6-2 m hög, och bestånden bildas med hjälp av långa underjordiska rhizom. Bladen är motsatta och läderartade, 10-20 cm långa och 5-10 cm breda.

Blommorna är rosa eller vita med en lång blomstjälk, och ofta långlivade. Blommorna är mellan 10-17 mm långa och ca 10 mm breda och luktar sött då de producerar en stor mängd nektar. De sitter i mångblommiga, bollformiga knippen med ett vitt spann på mellan 8-130 blommor per knippe. Stammen och bladundersidan är silkesludna med fina hår.

Dess engelska namn "Common Milkweed" kommer utav att en vit vätska, latex, utsöndras om en växtdel bryts av.

Hur och var lever den?

Sidenört kan växa i halvskuggiga till solöppna miljöer på olika - gärna kalkrika, torra till friska marker i kalltempererat klimat. Den hittas oftast i biotoper såsom vägkanter, gräsmarker, övergivna åkrar, ruderatmarker, trädgårdar och skogsbryn.

Sidenörtens frön släpps i september-oktober och sprids med vinden och vanligen krävs cirka ett års eftermognad innan fröna gror. Växten kan bilda en fröbank med en livslängd på potentiellt omkring 10 år. Sidenörtens rötter ligger vanligtvis 1–1,2 meter under markytan, men ner till 3,8 meter har noterats. När förhållandena blir gynnsamma nog, eller efter en störning, kan s.k. adventivknoppar aktiveras på rötterna och bilda nya grenar.

Svenska fynd

Har observerats i Skåne och på soptippar i Uddevalla, Sala och Stenungssund, men det är okänt om den är etablerad. 2018 bekämpades i Skåne de bestånd som upptäckts.