Fakta om matavfall

Vår produktion, distribution och konsumtion av mat står för en betydande del av vår miljöpåverkan. Under 2018 slängdes cirka 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Från butiks- och konsumentled slängdes cirka 1,2 miljoner ton.

Mål om matavfall

Det nationella etappmålet om ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall innebär att senast 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. 

Ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Inom ramen för ett regeringsuppdrag 2017–2019 har Livsmedelsverket tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket tagit framhandlingsplanen Fler gör mer för minskat matsvinn. De 42 föreslagna åtgärderna i handlingsplanen ska bidra till det globala hållbarhetsmålet för matsvinn, Agenda 2030 mål 12.3.

Handlingsplan för minskat matsvinn - Fler gör mer (pdf på Livsmedelsverkets webbplats)

Det globala målet innebär att från 2015 till 2030 ska mängden matsvinn per person i butik-och konsumentled halveras, matsvinn i hela livsmedelskedjan ska minska och även förluster efter skörd. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till ett nationellt etappmål i miljömålssystemet för minskat matsvinn utifrån Agenda 2030 mål 12.3. I juni 2020 beslutade regeringen om två nya etappmål för minskat matsvinn, baserade på ett förslag som Naturvårdsverket tog fram i februari 2020.

Etappmål för minskat matsvinn (sverigesmiljomal.se)

FN:s hållbarhetsmål för matavfall (extern webbplats)

Matavfall respektive matsvinn

I matavfall inkluderas både oundvikligt matavfall (exempelvis skal, ben och kaffesump) och onödigt matavfall (exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar) – ofta kallat matsvinn. Dessutom hanteras inte allt matsvinn, särskilt i de tidigare leden, som avfall utan används istället som foder eller annan förädling. Matsvinn är sådant som producerats i syfte att användas som livsmedel men som av olika anledningar inte äts upp av människor. Om matsvinnet, i Sverige istället skulle ätas upp skulle vi inte behöva producera lika mycket mat. Detta skulle i sin tur leda till att miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan skulle minska.

Ur miljösynpunkt betyder mindre matsvinn att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar. Matsvinn innebär därmed ett slöseri med resurser och att arbeta för att minska matsvinnet är ett viktigt område i Sverige och internationellt.

Matavfall i livsmedelskedjan

Matavfall förekommer i alla led i livsmedelskedjan: i primärproduktionen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. 2016 svarade hushållen för cirka 70 procent av matavfallet i Sverige.

Från hushållen uppkom det 2018 917 000 ton matavfall eller 95 kilogram per person. Av hushållens utsorterade matavfall och det som hamnar i restavfallet uppskattas andelen onödigt matavfall, det vill säga matsvinn, till omkring 28 procent. 100 procent av det som slängs i avloppet bedöms vara matsvinn. Tillsammans innebär det att svenska hushåll år 2018 slängde cirka 420 000 ton, vilket motsvarar 45 kilogram ätbar mat per person i onödan.

Om statistiken

Avfallsdata tas fram på många olika sätt. Metoder och avfallsfaktorer förbättras och blir mer heltäckande, definitioner och avgränsningar ändras och datakällor byts av olika anledningar. Krav från EU och nationella behov kan också påverka insamling av data och från år 2020 måste alla EU-länder rapportera uppkomna matavfallsmängder till EU. Idag sammanställs matavfallsstatistiken vartannat år i samband med framtagningen av den nationella avfallsstatistiken. Statistiken omfattar de matavfallsmängder som genererats i Sverige två år före publiceringen. Statistiken redovisas sedan här på Naturvårdsverkets webbplats. Nästa omgång med avfallsdata avser år 2020 och kommer att rapporteras av Naturvårdsverket våren 2022.