Matavfall och matsvinn

Hur livsmedel produceras och konsumeras har en stor påverkan på miljön. Miljöeffekterna uppstår genom negativ påverkan på både klimat och biologisk mångfald, men också användning av växtskyddsmedel, försurning och övergödning.

Livsmedelskonsumtion stod för 26 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp. Minskat matsvinn samt förbättrad hantering av matavfall innebär både en ökad resurseffektivitet och en minskad miljöbelastning. 

Matavfall uppstår i hela livsmedelskedjan 

Matavfall förekommer i alla led i livsmedelskedjan: i primärproduktionen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt i hushållen. Matavfall inkluderar både oundvikligt matavfall, som till exempel skal, ben och kaffesump, och onödigt matavfall, som matrester och oöppnade matförpackningar. Onödigt matavfall kallas ofta matsvinn, det finns även matsvinn som inte klassas som matavfall och därmed inte ingår i Naturvårdsverkets statistik för matavfall.  

Nära 70 kg matavfall per person

Naturvårdsverkets statistik visar att hushållen har minskat sitt matavfall sedan 2016. Trots detta står hushållen för den största andelen fast matavfall, 693 000 ton matavfall, eller cirka 69 kilogram per person år 2018. Över 25 procent av hushållens fasta matavfall uppskattas vara matsvinn.  

Matavfallsmängder i Sverige

Klicka här för mer detaljer

    Mat och dryck i avlopp

    Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år.  

    De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter. Mindre hushåll slänger mer per person. Jämfört med den tidigare undersökningen från 2014 tyder det på att de svenska hushållen har blivit bättre på att hälla ut mindre mat och dryck i avloppen per person.   

    Läs rapporten: Mängd mat och dryck via avloppet från svenska hushåll 2021 

    Äldre rapport: Mängd mat och dryck via avloppet 2014 

    Handlingsplan för att minska matsvinn

    Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tagit fram en nationell handlingsplan för ett långsiktigt arbete med att minska matsvinnet.  

    Fyra avgörande punkter för det nationella matsvinnsarbetet är: 

    • Ett nationellt mål och utveckling av uppföljningsmetoder 
    • Ett aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan 
    • Ett förändrat konsumentbeteende 
    • Utredning, forskning och innovation. 

    Planen innehåller 42 åtgärdsförslag inom bland annat regler och tillämpning, datummärkning samt avtal och upphandling.  

    Åtgärderna ska bidra till FN:s hållbarhetsmål, de nationella etappmålen, arbetet med en hållbar konsumtion och produktion samt en cirkulär ekonomi. 

    Handlingsplan för minskat matsvinn - Fler gör mer (pdf på Livsmedelsverkets webbplats) 

    Mål för minskat matsvinn

    Matsvinn innebär ett slöseri med resurser och att minska matsvinnet är ett viktigt område, både i Sverige och internationellt. 

    På global nivå finns FN:s hållbarhetsmål 12.3 om ett minskat matsvinn: 

    • att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlust efter skörd. 

    På nationell nivå finns två etappmål för minskat matsvinn som innebär att: 

    • Livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat till år 2025 

    Matsvinnet ska minska mätt i mängd livsmedelsavfall till år 2025. 

    Mer om de nationella etappmålens utformning på Sverigesmiljömål.se

    Mer om FN:s hållbarhetsmål om minskat matsvinn, 12.3 Goal 12 | Department of Economic and Social Affairs (un.org) 

    Mål för att förbättra behandlingen av matavfall

    Det finns en stor potential att förbättra hanteringen av matavfall genom att det sorteras ut separat från övrigt avfall och behandlas biologiskt, antingen genom rötning eller kompostering, så att växtnäring och biogas tas tillvara. 

    På nationell nivå finns ett etappmål för matavfall som innebär: 

    • Ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall till år 2023 

    Mer om de nationella etappmålens utformning på Sverigesmiljömål.se