INNEHÅLL NEDAN:
_ _ _ _ _
Grundläggande krav
Det är Naturvårdsverket som typgodkänner fångstredskap i Sverige. Avgörande för godkännande är att fångstredskapet
- inte utsätter vilt för onödigt lidande,
- är säkert för människor och husdjur samt
- att de så långt det är möjligt endast fångar de arter som fångstredskapet är avsett för.
I svensk jaktlagstiftning görs ingen skillnad mellan vilt som orsakar skada och annat vilt. All jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande. Det gäller även för jakt med fångstredskap.
Två typer av fångstredskap
Det finns två huvudtyper av godkända fångstredskap:
- I dödande fällor (slagfällor) fångas och dödas djuret i fångstögonblicket
- I fällor för levandefångst hålls djuret kvar antingen genom att stängas in i en bur eller i ett nät, eller hållas fast av en snara.
Vilka redskap som är godkända framgår av förteckningen över godkända fångstredskap.
Föreskrifter om typgodkännande av fångstredskap
Naturvårdsverket har beslutat om föreskrifter med tydliga kriterier för typgodkännande av fångstredskap. Föreskrifterna specificerar de krav som fångstredskapen ska uppfylla så att vilt inte utsätts för onödigt lidande eller människor och tamdjur för fara. Föreskrifterna finns under fliken Lagstiftning ovan.
Hur man ansöker om typgodkännande
Ansökningar om typgodkännande av fångstredskap ska skickas till Naturvårdsverket. Ansökningsavgiften är 2 900 kr.
Vi har tagit fram en särskild blankett för ansökan där det framgår vilken information som behövs.
Regler för användningen av fångstredskap
Det finns även regler för hur man får använda fångstredskap. Bland annat kring hur ofta fångstredskap ska vittjas och märkas.
Den 1 augusti 2018 trädde Naturvårdsverkets nya föreskrifter om användande av fångstredskap i kraft. Föreskrifterna ersätter tidigare villkor för användande uppställda i beslut om godkännande av fångstredskap. Avsikten med de nya föreskrifterna är att öka enhetligheten och tydligheten om vilka krav som ställs samt ta större hänsyn till djurskydd.
Den 1 september 2018 trädde ändringsföreskrifter i kraft som ändrar innehållet i ett par paragrafer i föreskrifterna om användande av fångstredskap.
Fångstredskapen ska testas
Den som ansöker om typgodkännande av ett fångstredskap ska även bekosta föreskrivna tester. Minst tre fångstredskap ska testas samtidigt. Detta för att testerna ska bli så effektiva och billiga som möjligt. Alla fångstredskap ska testas under så naturliga förhållanden som möjligt. Det innebär exempelvis att fångstredskap avsedda för fångst av räv ska testas i naturen och på vilda rävar. Hur mycket testerna kostar beror bland annat på tillgången på vilt, antalet fångstredskap som testas samtidigt och hur effektiv själva konstruktionen är.
Äldre tillstånd kan omprövas
Naturvårdsverket har rätt att återkalla gamla beslut om typgodkännande med stöd av föreskrifterna om det framkommer vid användningen att fångstredskapet utsätter vilt för onödigt lidande, att fångstredskapet inte är tillräckligt selektivt eller att människor eller egendom utsätts för fara.
Typgodkännande av fångstredskap från andra länder utom EU
Det finns ett avtal mellan EU, Kanada och Ryssland (AIHTS) med regler för fångstmetoder som inte orsakar onödigt lidande. Ansökan om typgodkännande av fångstredskap från annat land och som är testade i enlighet med avtalet om humana fångstmetoder och som är godkända i Kanada eller Ryssland skickas till Naturvårdsverket. Ansökningarna prövas i enlighet med de kriterier som gäller i det internationella avtalet.
Fångstredskap från länder utanför EU och som inte omfattas av avtalet AIHTS prövas av Naturvårdsverket i enlighet med kraven i föreskrifterna om typgodkännande av fångstredskap.
Regler för fångstredskap importerade från EU
Regeringen har gjort en förändring i jaktförordningen som innebär att det blivit enklare att få använda fångstredskap som har godkänts i andra EU-länder. Förändringen innebär att fångstredskap som är godkända i andra EU- länder inte behöver kontrolleras och godkännas ytterligare en gång i Sverige.
Fångstredskap som prövats i ett annat EU-land, Turkiet, Island, Liechtenstein eller Norge får användas i Sverige om det uppnår den svenska djurskydds- och säkerhetsnivån.
De importerade fångstredskapen ska anmälas till Naturvårdsverket, men behöver inte aktivt godkännas av myndigheten innan de kan användas i Sverige förutsatt att fångstredskapet uppnår den svenska djurskydds- och säkerhetsnivån.
Om fångstredskapet däremot inte har prövats i de aktuella länderna som har undertecknat frihandelsavtalet inom EES-området räcker inte enbart anmälan. Då ska redskapet prövas för typgodkännande som vanligt. Om det anmälda fångstredskapet inte uppnår den svenska djurskydds- och säkerhetsnivån kan det förbjudas.
Att bygga ett godkänt fångstredskap själv
När man bygger ett fångstredskap är det viktigt att man följer de ritningar och material- och konstruktionsspecifikationer som Naturvårdsverket har godkänt. Det finns annars risk för att djurs lidande eller att människors säkerhet påverkas. Ändringar kan också medföra att redskapet fångar andra djur än vad det är avsett för. Om man inte följer specifikationen riskerar man att redskapet inte omfattas av typgodkännandet och det får då inte användas vid jakt.
Den som bygger ett fångstredskap är själv ansvarig för att det byggs på rätt sätt och det krävs därför inget ytterligare tillstånd från länsstyrelsen eller Naturvårdsverket innan fångstredskapet får börja användas.
Vissa fångstredskap kan omfattas av ett patent- eller mönsterskydd. För mer information kring vad det innebär – se Patent- och registreringsverkets webbplats