Verksamheter som omfattas

Det som avgör om en anläggning ingår i EU ETS är vilken verksamhet som bedrivs och hur omfattande den är. I Sverige ingår i dagsläget ungefär 750 anläggningar.

Dela
Kontakt
Lyssna

Vägledning

Målgrupp

Informationen riktar sig till verksamhetsutövare för stationära anläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) samt oberoende ackrediterade kontrollörer.

Vilka anläggningar och utsläpp omfattas av EU ETS i Sverige?

Tillstånd till utsläpp av växthusgaser krävs för de anläggningar som omfattas av EU ETS. De växthusgaser och sektorer, utöver flyg, som ingår i EU ETS är följande:

Koldioxidutsläpp (CO₂) från

förbränningsanläggningar.
energiintensiv industri, exempelvis:
- raffinaderier
- koksverk
- järn- och stålindustri
- mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik)
- pappers- och massaindustri
- viss kemisk industri, till exempel produktion av organiska baskemikalier.

Dikväveoxidutsläpp (N₂O) från

anläggningar som producerar salpetersyra, adipinsyra, glyoxaslsyra eller glyoxal.

Perfluorkarbonutsläpp (PFC) från

aluminiumproduktion.

En fullständig förteckning över ingående verksamheter framgår av de så kallade verksamhetsbeskrivningarna i bilaga 2 i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter. För flera av de ingående sektorerna finns det tröskelvärden, där anläggningar behöver ha en viss omfattning innan de omfattas av EU ETS.

Vilka förbränningsanläggningar omfattas?

Följande förbränningsanläggningar ingår:

Förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt över 20 MW.
Mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 MW.

Denna kategori av anläggningar inkluderar följande typer av verksamheter:

Kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar.
Förbränningsenheter som hör till en industrianläggning.
Avfallsenergianläggningar, det vill säga anläggningar där förbränning av avfall sker med huvudsyftet att producera energi.
Rena biobränsleanläggningar, om de är anslutna till fjärrvärmenät med total installerad tillförd effekt över 20 MW.

Lagstiftning

Svensk lagstiftning

Följande lag och förordning är nya och gäller från 1 januari 2021. I vissa fall finns övergångsbestämmelser som innebär att delar av det gamla regelverket fortsatt gäller under en period. Du hittar övergångsbestämmelserna längst ned i respektive rättsakt (innan eventuell bilaga). Ändringarna beror bland annat på revideringen av handelsdirektivet inför den fjärde handelsperioden (2021-2030) samt att EU-förordningar ersätter delar av den svenska lagstiftningen (se länkar nedan).

Den äldre lagen och förordningen:

Naturvårdsverkets och Energimyndighetens föreskrifter. Naturvårdsverkets föreskrifter upphör att gälla den 1 februari 2021, förutom i de delar som rör rapportering av 2020 års utsläpp.

EU-lagstiftning

Flertalet EU-förordningar har ändrats eller är under utveckling inför den kommande handelsperioden (2021-2030).

Annan lagstiftning samt propositioner

EU-lagstiftning och riktlinjer

Regeringens dokument

Referensbibliotek

En stor mängd vägledningar har tagits fram inom EU för handeln med utsläppsrätter. Här hittar du relevanta vägledningar.

Övervakning, rapportering och verifiering

Vägledningar till e-tjänsten E-CO2

Andra svenska vägledningar och underlagsrapporter

Standardvärden för beräkningsfaktorer enligt artikel 31.1 b kommissionens (EU) förordning 601/2012 om övervakning och rapportering:

"Hänvisningsvärden" för beräkningsfaktorer enligt artikel 31.1 c kommissionens förordning (EU) 601/2012 om övervakning och rapportering:

Här hittas information om värmevärde och emissionsfaktor för förbränning av avfall enligt artikel 31.1c.

"Mätteknik för koldioxidutsläpp" är framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket, i syfte att vara ett stöd för rimlighetsbedömning av vald mättillämpning. De hänvisningar till Naturvårdsverkets föreskrifter som görs i rapporten är inte längre aktuella men verket bedömer ändå att rapporten kan vara användbar i tillämpliga delar.