Ekonomiska konsekvenser
Ekonomiska aktörer delas oftast in i hushåll, företag och offentlig sektor. När du har identifierat antal hushåll, företag eller offentliga instanser som påverkas av lösningen, beskriver du konsekvenserna utförligare. Det finns olika aspekter att ta hänsyn till beroende på vilken aktör som konsekvenserna gäller.
Konsekvenser för hushåll
Hur hushåll påverkas av förslag kan bero på olika faktorer, som till exempel individers ålder, kön, inkomst, utbildningsbakgrund eller bostadsort. Hushåll kan också påverkas i rollen som konsumenter. Om du till exempel analyserar konsekvenser av en lösning som ger höjt bensinpris, kan det vara aktuellt att beakta geografi, eftersom bilberoendet och utbudet av kollektivtrafik kan se olika ut i olika delar av landet. På SCB:s hemsida finns statistik och mer information som rör hushållen.
När du har ringat in vilka hushåll som berörs, ska du beskriva lösningens konsekvenser för hushållen. Det kan handla om:
- kostnader (intäkter, utgifter, besparingar)
- tidsåtgång (tidsökning eller tidsbesparing)
- valmöjligheter eller beteende.
TIDSÅTGÅNG
När du ska uppskatta en förändrad tidsåtgång, bör du beakta förändringen som en lösning innebär både i tid och kostnad. En lösning som påverkar hur individer eller hushåll ska använda sin tid, påverkar i sin tur människors möjlighet att fritt disponera sin fritid. Du kan fundera på om lösningen betyder att hushållen behöver göra något av följande, och i så fall hur mycket tid det förväntas ta:
- Sätta sig in i och förstå nya krav
- Samla information
- Bearbeta information och data
- Fylla i ansökningar
- Lämna information till myndigheter
- Genomföra betalningar
- Delta vid inspektion
- Köpa material
HUSHÅLL SOM KONSUMENTER
Hushåll kan påverkas av en lösning i sin roll som konsumenter. Lösningar som berör företag påverkar ofta även konsumenter direkt eller indirekt. Konsumenter kan gynnas eller missgynnas, till exempel genom höjda eller sänkta priser, större eller mindre urval, eller förbättrad eller försämrad kvalitet på produkter.
Utgå ifrån konsumtionens tre faser för att bedöma om konsumenter påverkas samt varför och på vilket sätt:
- Införskaffa: till exempel köp, arv, lån och utbyte
- Använda
- Avyttra: till exempel försäljning och återvinning
För att bedöma om en lösning kan ge konsekvenser för konsumenter kan följande frågor vara till hjälp. Påverkar lösningen:
- konsumenters tillgång till en vara eller tjänst på marknaden?
- prissättning, kvalitet, tillgänglighet eller valmöjligheter för konsumenter?
- konsumentinformation, kunskap, tillit eller konsumentskydd?
- produkters säkerhet eller hållbarhet?
- särskilt sårbara konsumentgrupper?
Personer kan anses vara särskilt sårbara på grund av socioekonomiska, mentala eller fysiska förutsättningar, ålder eller andra anledningar.
Konsekvenser för företag
När du ska beskriva hur en lösning påverkar företag, behöver du utgå från förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244). En konsekvensutredning ska göras i den omfattning som behövs i det enskilda fallet, enligt 4 § i förordningen.
Om lösningen kan få konsekvenser av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen innehålla en beskrivning, enligt 7 § i förordningen.
7 § Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen, utöver vad som följer av 6 § och i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning av följande:
- antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen,
- vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader,
- vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen,
- i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen,
- hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen, och
- om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning.
För stöd att beskriva konsekvenser för företag, kan du använda Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning.
Konsekvenser för offentlig sektor
Konsekvenser för den offentliga sektorn kan delas in i konsekvenser för:
- den egna myndigheten
- andra statliga myndigheter
- kommuner
- landsting
HUR PÅVERKAS MYNDIGHETER AV EN LÖSNING?
För att bedöma hur myndigheter påverkas kan följande frågor vara till stöd:
- Vilka konsekvenser kan genomförandet av lösningen få för arbetet på myndigheten?
- Innebär en lösning ökade kostnader till följd av tillståndsprövning, tillsyn eller insamling och registrering av uppgifter?
- Kan en lösning leda till ett behov av ökad service, stöd eller information till någon aktör?
- Finns det behov av investeringar som till exempel uppdatering eller inköp av it-system?
- Finns det behov av utbildning av befintlig personal eller nyrekrytering?
- Innebär en lösning i övrigt en ökad eller minskad administrativ börda för myndigheter?
HUR PÅVERKAS KOMMUNER OCH LANDSTING AV EN LÖSNING?
När konsekvenser för kommuner och landsting ska beskrivas, finns det särskilda bestämmelser som utgår från den kommunala självstyrelsen. Om nya eller ändrade styrmedel eller offentliga åtgärder påverkar det kommunala självstyret, ska kostnader och intäkter beräknas och redovisas.
Av 8 § förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att om föreskrifter kan få effekter för kommuner eller landsting, ska konsekvensutredningen innehålla en redogörelse för de överväganden som myndigheten gjort enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. Om föreskrifterna innebär förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter, respektive grunderna för kommunernas eller landstingens organisation eller verksamhetsformer, ska kostnader och intäkter som följer av förändringarna redovisas.
Av 15 § kommittéförordningen framgår att om en lösning påverkar den kommunala självstyrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet.
För att bedöma hur kommuner och landsting påverkas kan du fundera på om lösningen leder till förändring när det gäller:
- kommuner och landstings handlingsutrymme och befogenheter
- medborgarnas inflytande och rättigheter i kommuner och landsting
- möjligheten att bestämma hur verksamheten i kommuner eller landsting ska bedrivas eller organiseras
- reglering av organisation, bemanning och behörighet i verksamhet inom kommuner och landsting
- uppgiftsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen
- statlig tillståndsgivning och tillsyn eller domstolskontroll av verksamheter i kommuner och landsting.
För stöd att beskriva konsekvenser för den offentliga sektorn, kan du använda Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning.
Miljömässiga konsekvenser
Du har analyserat de miljöeffekter som lösningen ska uppnå i Hur lösa miljöproblemet. Här bör du beskriva miljömässiga konsekvenser utöver miljöeffekterna som lösningen avser att uppnå.
En lösning som ska uppnå ett miljökvalitetsmål kan påverka andra miljökvalitetsmål. Det innebär att en lösning kan ge avsedda effekter på ett miljöområde samtidigt som den kan leda till konsekvenser eller bieffekter på ett annat miljöområde. Du bör beskriva dessa bieffekter på andra miljöområden, som kan innebära både synergier och konflikter.
Ett exempel på synergi är hur styrmedel som syftar till att främja transporter med cykel för att förbättra luften, samtidigt kan bidra till att minska buller. Då uppstår en synergi mellan exempelvis miljökvalitetsmålen Frisk luft och God bebyggd miljö.
Ett exempel på konflikt är hur styrmedel riktade till bränsleanvändning som syftar till att minska utsläpp av kväveoxid, kan ge konsekvenser i form av att utsläpp av koldioxid ökar. Det finns då en konflikt mellan miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan.
Sociala konsekvenser
Ofta ligger sociala konsekvenser nära både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Exempel på sociala konsekvenser är:
- hälsa, levnadsförhållanden och trivsel
- jämställdhet och jämlikhet
- tillgänglighet
- arbetsmarknad
- integration
- kultur
- civilsamhälle
- utbildning och lärande
- bostadsförhållanden.
För stöd att beskriva sociala konsekvenser av förslag kan du använda Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning. Handledningen ger fördjupat stöd i hur du kan tänka kring konsekvenser för människors hälsa, jämställdhet, arbetsmarknad och civilsamhälle.
Eller gå till handledningens första sida.