INNEHÅLL DENNA SIDA:
Inledning
Vi människor gör olika val när vi producerar eller konsumerar varor och tjänster. Våra beslut orsakar oavsiktliga förändringar i miljön, som kan yttra sig i fysiska, kemiska och biologiska termer. De oavsiktliga förändringarna i miljön påverkar i sin tur människor. Kedjan över vad som orsakar miljöproblem till hur miljöproblem påverkar samhället, är central i en samhällsekonomisk konsekvensanalys och visas i figuren ovan.
Människors val och beslut orsakar miljöproblem
Individers och företags val kan leda till miljöproblem på olika sätt. Ett exempel är att aktörer efterfrågar varor och tjänster som när de produceras skapar miljöfarliga utsläpp och avfall.
Grundläggande frågor är vilka val och beslut som orsakar oavsiktliga förändringar i miljön och hur omfattande dessa förändringar är. För att besvara dessa frågor är det viktigt att du tar reda på varför aktörer orsakar de oavsiktliga miljöförändringarna. Det är även centralt att identifiera vilka aktörer som orsakar de oavsiktliga miljöförändringarna.
Varför orsakar individer och företag miljöproblem?
När du undersöker miljöproblemet, behöver du ta reda på om det finns oavsiktliga effekter, som ofta kallas externa effekter i miljöekonomi. Externa effekter är effekter av ett val som den enskilda aktören gör, men som påverkar andra i samhället. Den som gör valet beaktar sällan de externa effekterna trots att de kan ha stor betydelse för samhället. Det finns både negativa och positiva effekter.
Exempel på externa effekter är:
- bilars avgaser som drabbar gående
- företags utsläpp som skadar badstränder
- lantbruks utsläpp som leder till övergödning
Exemplen ovan är negativa externa effekter. Externa effekter kan även vara positiva. Ett exempel är biodling som bidrar till att öka pollinering och växtlighet i naturen.
När en samhällsekonomisk problemanalys bör göras, kan du lägga upp arbetet på följande sätt:
Ta reda på om det finns miljöproblem
Först bör du undersöka om det finns oavsiktliga förändringar, så kallade externa effekter, inom det område som du arbetar med. För att göra det behöver du analysera människors val och beslut och vad som ligger bakom dem. Detta är första delen i kedjan över den samhällsekonomiska problemanalysen.
Förtydliga miljöproblemet genom att analysera det naturvetenskapligt
När du förtydligar miljöproblem naturvetenskapligt, analyserar du vilka förändringar i naturen eller människors hälsa som miljöproblem orsakar. Detta är andra delen i kedjan över den samhällsekonomiska problemanalysen.
Naturvetenskaplig kunskap om miljöproblemet är en förutsättning för att kunna förstå hur utsläpp sprids och orsakar skada. Det är viktigt att förklara hur den naturvetenskapliga effektkedjan mellan utsläpp, miljöpåverkan och påverkan på människor ser ut, för att få en bra bild över vad som händer i naturen och hur människor drabbas.
Exempel:
Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen, som bidrar till att marknära ozon bildas. Trafiken orsakar även utsläpp av slitagepartiklar, som slits upp från vägbanan när dubbdäck används. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar skadar växter och människors andningsorgan.
Den naturvetenskapliga anlysen handlar om att till exempel kunna identifiera utsläpp som orsakar miljöproblemet, vilka utsläppskällorna är, hur utsläppen sprids i miljön och vilka skador utsläppen orsakar för människor och natur. Det handlar även om att bedöma vilka utsläpp som har störst effekt på miljön och människor. Miljöproblemet bör beskrivas i fysiska, kemiska, biologiska och ekologiska termer.
Förtydliga miljöproblemet genom att analysera det samhällsvetenskapligt
Den naturvetenskapliga analysen av miljöproblemet beskrev vilka förändringar i naturen eller människors hälsa som miljöproblem orsakar. Nu behöver du analysera hur betydelsefulla de naturvetenskapliga förändringarna är för människor och samhället i stort. Detta är tredje delen i kedjan över den samhällsekonomiska problemanalysen.
Att förtydliga miljöproblemet samhällsvetenskapligt innebär att kvalitativt, och om möjligt kvantitativt, uppskatta hur stora skadorna som miljöproblemet leder till i samhället är. Det handlar om att till exempel kvantifiera och värdera de naturvetenskapliga effekterna och bedöma hur allvarliga effekterna är för dem som drabbas.
Bedöm om miljöproblemet är betydande nog för att hanteras
När du har förtydligat miljöproblemet naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt, bör du bedöma om miljöproblemet är betydande nog för att det staten bör hantera det. När miljöproblemet till exempel är att små mängder av utsläpp förekommer, behöver detta inte vara skäl nog för staten att agera. Om utsläppen påverkar samhället i liten grad, kan problemet vara så litet att det inte är rimligt att staten agerar för att lösa det.
Frågor att besvara är:
- Hur många omfattas av problemet?
- Hur akut är problemet?
För att komma fram till om miljöproblemet är tillräckligt allvarligt för att staten ska hantera det, kan du fråga dig vilken skillnad det skulle göra om miljöproblemet löstes.
Det här bör du tänka på när du undersöker miljöproblemet
- Undersök miljöproblemet tidigt
Det är viktigt att undersöka miljöproblemet tidigt i konsekvensanalysen, så att du hamnar rätt i det fortsatta arbetet. Du kan få ny information eller andra förutsättningar för uppdraget efter att du har analyserat problemet. Då kan du behöva analysera miljöproblemet igen för att få veta mer om miljöproblemet eller revidera det.
- Identifiera centrala frågor att besvara
I början av arbetet är det sällan möjligt att besvara alla frågor. Desto viktigare är det att ringa in och förtydliga vilka frågor du behöver besvara.
- Samla olika kompetenser
För att undersöka miljöproblemet behöver ofta olika kompetenser tidigt samarbeta. Det kan till exempel vara samhällsvetare och naturvetare som kan ha olika synvinklar på det aktuella området. De kompetenser som behövs för att analysera problemet kan, men behöver inte, vara desamma som i det fortsatta arbetet.
- Redovisa osäkerhet
Osäkerheten kring miljöproblem är ofta stor. Det beror på att miljöpåverkan, som till exempel utsläpp och de skador som följer, är svår att mäta. Miljöpåverkan kan dessutom vara lokal, regional eller internationell och ske på kort, medellång eller lång sikt, vilket ytterligare ökar graden av osäkerhet i miljöproblemen. Redovisa tydligt vilka osäkerheter som finns, oavsett hur du hanterar dem i din problemanalys.
Om du redovisar miljöeffekter kvalitativt bör du ta upp och diskutera de osäkerheter som finns med i redovisningen. Om du kvantifierar miljöeffekter, bör du redovisa de förenklingar och antaganden som du har gjort i kvantifieringen.
- Motivera bedömningar
När du undersöker miljöproblem behöver du ofta göra antaganden och bedömningar. Du behöver redovisa vad som ligger till grund för din bedömning och förklara varför du har valt just dessa uppgifter för att problemanalysen ska bli transparent. Den som läser problemanalysen, ska helst kunna göra om samma analys och eventuella beräkningar.
- Välj ambitionsnivå
Vilken ambitionsnivå som du bör ha när du beskriver problemet beror på det aktuella problemet och uppdraget. Ju mer specifik du är när du beskriver problemet, desto lättare blir det att senare undersöka hur problemet kan lösas.
Problemformuleringens omfattning bör vara proportionerlig till vad problemet är. Om problemet är omfattande, behöver du beskriva det mer utförligt.
Omfattningen påverkas även av faktorer som begränsar uppdragets handlingsutrymme att utforma förslag. Exempel på sådana uppdrag kan vara där förslag:
- följer av EU-rätt eller annan internationell rätt
- styrs av överordnad nationell lagstiftning.
Om det finns nationellt handlingsutrymme och möjligheter att utforma ett förslag behöver problembeskrivningen vara mer utförlig. Om det svenska förslaget till exempel går utöver den miniminivå som EU kräver, bör syftet med det nationella tillägget framgå. Motivera då varför svenska förhållanden kräver ytterligare insatser.
Nästa steg
När du vill ha mer stöd för att undersöka det grundläggande miljöproblemet, gå till fördjupad problemanalys. Där hittar du stöd för att identifiera olika externa effekter och goda exempel på problemanalyser.
När du har identifierat och analyserat det grundläggande miljöproblemet, och kommit fram till att staten bör hantera det, gå vidare till nästa steg i analysen.
Att göra en samhällsekonomisk konsekvensanalys är en iterativ process. Du behöver troligtvis gå tillbaka till och utveckla vad miljöproblemet är, för att kunna analysera och välja hur problemet bör lösas.