INNEHÅLL DENNA SIDA:
_ _ _ _ _ _
Vi människor gör olika val när vi producerar eller konsumerar varor och tjänster. Våra beslut orsakar oavsiktliga förändringar i miljön, som kan yttra sig i fysiska, kemiska och biologiska termer. De oavsiktliga förändringarna i miljön påverkar i sin tur människor. Kedjan över vad som orsakar miljöproblem till hur miljöproblem påverkar samhället, är central för samhällekonomiska konsekvensanalys och visas i figuren ovan.
Ta reda på om det finns ett miljöproblem
Att undersöka vad miljöproblemet är med utgångspunkt i ekonomisk teori, innebär att identifiera om det finns externa effekter som behöver hanteras. Detta är första delen i kedjan över den samhällsekonomiska problemanalysen.
Det är viktigt att börja med att hitta de externa effekterna för att hitta kärnan i problematiken. Risken är annars att fastna i praktiska utmaningar istället för att fokusera på vad som orsakar miljöproblem. Då leder den fortsatta analysen fel och externa effekter kan inte korrigeras.
Här får du mer stöd i att undersöka om det finns en eller flera externa effekter som orsakas av de val och beslut som du har identifierat tidigare.
Vad är en extern effekt?
Externa effekter är positiva eller negativa effekter av val och beslut om konsumtion eller produktion, som påverkar andra än de som tog besluten. Det innebär att aktörerna inte tar hänsyn till de externa effekterna i sina beslut. Priserna på en oreglerad marknad inkluderar därför inte de externa effekterna trots att dessa kan vara betydande för samhället.
Att individer och företag inte tar hänsyn till externa effekter i sina beslut, leder till att samhällets resurser används fel, det vill säga till samhällsekonomiskt ineffektiva lösningar.
En individ som väljer att köra en bensindriven bil orsakar till exempel utsläpp som drabbar cyklister och gående. Utan statlig reglering kan utsläppen leda till allvarliga effekter för samhället.
När du identifierar externa effekter behöver du identifiera de beslut som orsakar effekterna. Luftföroreningar orsakas till exempel av att personer väljer att köra bensindrivna transportmedel. Det är dessa beslut som du senare bör påverka när du ska lösa miljöproblemet.
Marknadsmisslyckande och externa effekter
Begreppet marknadsmisslyckande används för att förklara situationer där aktörers enskilda beslut på marknaden leder till ineffektiv allokering av resurser. Ett exempel på marknadsmisslyckanden är miljöproblem. Miljön är ofta något som enskilda aktörer inte kan äga och som används fritt av alla.
Miljötjänster från naturen som till exempel ren luft, rent vatten, biologisk mångfald och klimat är kollektiva tjänster. Dessa tjänster har egenskaper som gör att det är svårt att fastställa ägande. Utan statlig reglering är kollektiva tjänster fritt tillgängliga för alla.
Fri tillgänglighet leder till för stor användning, till exempel utsläpp som minskar ren luft, rent vatten och leder till klimatförsämringar. Externa effekter, det vill säga att beslut som individer och företag tar som påverkar andra, är därför relaterade till att det finns kollektiva varor. Externa effekter för miljön är därmed marknadsmisslyckanden som beror på att miljötjänster ofta är kollektiva varor.
Varför är det viktigt att identifiera aktuella externa effekter?
Externa effekter beskriver situationer där aktörerna på marknaden själva saknar tillräckliga incitament för att lösa miljöproblem. Detta leder till att miljöproblemen blir för stora för samhället, vilket motiverar statens roll för att lösa miljöproblemen samt använda samhällets resurser effektivare.
Du behöver tänka igenom om det finns en eller flera externa effekter inom det område du arbetar med, eftersom detta påverkar hur du sedan ska hantera miljöproblemet. Utan kunskap om hur olika aktörers val och beslut direkt eller indirekt påverkar miljön, är det svårt att lösa miljöproblemen.
I vissa uppdrag finns det inte miljöproblem ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Då bör du fundera på om en samhällsekonomisk analys är lämplig att göra i uppdraget. Exempel på uppdrag som inte innebär en förändring i miljön eller ekonomin, kan vara uppdrag som innebär att formellt ändra lagtext, eller inventera och kartlägga något.
Om du har konstaterat att det saknas externa effekter i uppdraget, behöver inte en samhällsekonomisk konsekvensanalys göras. Det är dock viktigt att undersöka om det finns dolda miljöproblem som uppdraget ska hantera.
Vilka externa effekter finns?
Det finns olika kategorier av externa effekter. Aktörernas miljöskadliga beteende kan till exempel bero på:
- att informationen om miljöproblemet och dess risker är ojämnt fördelad i samhället, det vill säga en extern effekt – informationsproblem, eller
- att aktörers val och beslut påverkar en tredje part som inte kompenseras, det vill säga en extern effekt för tredje part, eller
- att tillgången till naturresurser är obegränsad, det vill säga en extern effekt som beror på obegränsad tillgång och som kallas förvaltning av gemensamma och allmänna tillgångar.
Identifiera hur omfattande en extern effekt är
Att undersöka miljöproblemet innebär också att identifiera omfattningen av de externa effekterna. Omfattningen kan uttryckas i hur allvarliga eller akuta de externa effekterna är. För att bedöma allvar kan till exempel hur många som omfattas undersökas. För att bedöma omfattningen av de externa effekterna, kan du även inkludera vad som förväntas hända över tid.
- Hur många individer och företag omfattas?
- Hur förväntas omfattningen vara över tid?
- Finns det någon trend som är ökande, minskande eller konstant?
Exponeringen kan påverkas både av naturvetenskapliga förändringar och förändringar som sker i samhället.
Exempel:
- Fler människor riskerar att utsättas för utsläpp från bensindrivna bilar då utsläppen i städer ökar över tid.
- Fler människor riskerar att utsättas för utsläpp från bensindrivna bilar då befolkningen i städer växer över tid.
Det finns många definitioner av externa effekter. Om du vill fördjupa dig kring externa effekter, så kan du hitta information i:
Arrow, K. J. (1970), ”The Organization of Economic Activity: Issues Pertinent to the Choice of Market versus Non-market Allocation” in Public Expenditures and Policy Analysis, edited by Haveman, R.H. and Marglis, J., 59-73.
Cornes, R. and Sandler, T. (1996) The Theory of Externalities, Public Goods and Club Good.
En diskussion om hur externa effekter förhåller sig till kollektiva varor finns på sidorna 39-44.
Förtydliga miljöproblemet genom att analysera det naturvetenskapligt
När du ska förtydliga miljöproblem naturvetenskapligt, analyserar du vilka förändringar i naturen eller människors hälsa som miljöproblem orsakar. Detta är andra delen i kedjan över den samhällsekonomiska problemanalysen.
Naturvetenskaplig kunskap om miljöproblemet är en förutsättning för att kunna förstå hur utsläpp sprids och orsakar skada. Det är viktigt att förklara hur den naturvetenskapliga effektkedjan mellan utsläpp, miljöpåverkan och påverkan på människor ser ut, för att få en bra bild över vad som händer i naturen och hur människor drabbas.
Förtydliga miljöproblemet genom att analysera det samhällsvetenskapligt
Nu behöver du analysera hur betydelsefulla de naturvetenskapliga förändringarna är för människor och samhället i stort. Det innebär att kvalitativt, och om möjligt kvantitativt, uppskatta hur stora skadorna som miljöproblemet leder till i samhället är. Detta är tredje delen i kedjan över den samhällsekonomiska problemanalysen.
Det handlar om att till exempel kvantifiera och värdera de naturvetenskapliga effekterna och bedöma hur allvarliga effekterna är för dem som drabbas.
Bedöm om miljöproblemet är betydande nog att hanteras
När du har förtydligat miljöproblemet naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt, bör du bedöma om miljöproblemet är betydande nog för att staten bör hantera det. När miljöproblemet till exempel är att små mängder av utsläpp förekommer, behöver detta inte vara skäl nog för staten att agera. Om utsläppen påverkar samhället i liten grad, kan problemet vara så litet att det inte är rimligt att staten ska agera för att lösa det.
För att komma fram till om miljöproblemet är tillräckligt allvarligt för att staten ska hantera det, kan du fråga dig vilken skillnad det skulle göra om miljöproblemet löstes.
Goda exempel på problemanalyser
När du ska göra en problemanalys kan det underlätta att titta på hur andra har gjort. Här har vi samlat goda exempel på problemanalyser som kan inspirera ditt arbete.
Regeringsuppdrag – Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar
Naturvårdsverket redovisade 2015 ett regeringsuppdrag om återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar. Uppdraget innebar att analysera om det är lämpligt att föreslå ändringar inklusive författningsändringar eller andra förslag som gynnar sanering av nedlagda avfallsanläggningar samt utvinning av material och mineraler ur dessa (s.k. Landfill Mining).
Regeringsuppdrag – Ändring av kväveoxidavgiften för ökad styreffekt
Naturvårdsverket redovisade 2014 ett regeringsuppdrag om att ändra den befintliga kväveoxidavgiften. Uppdraget innebar att föreslå en ändring av kväveoxidavgiften så att den får ökad styreffekt och utsläppen minskar.
Nästa steg
När du har identifierat och analyserat det grundläggande miljöproblemet, och kommit fram till att staten bör hantera det, gå vidare till nästa steg i analysen.
Att göra en samhällsekonomisk konsekvensanalys är en iterativ process. Du behöver troligtvis gå tillbaka till och utveckla vad miljöproblemet är, för att kunna analysera och välja hur problemet bör lösas.