När mål bör föreslås
Om du i ditt uppdrag föreslår miljömål eller den miljöförbättring som ska uppnås, bör du sträva efter att ta fram en effektiv lösning. Detta innebär att skapa förutsättningar för att de åtgärder som ger mest miljöförbättring per insatt resurs används tills att ytterligare en enhet miljöförbättring kostar lika mycket som det värde den ger samhället.
En sådan lösning innebär att rätt mängd resurser och de lämpligaste resurserna används för att nå målet. Om resurserna mäts i kronor och miljöförbättring mäts i minskat gram utsläpp, är de lämpligaste resurserna de som ger mest utsläppsminskning i gram per krona, se figur nedan.
Figuren visar en effektiv lösning, U*, det vill säga den mängd utsläppsminskning eller miljöförbättring som är önskvärd i samhället.
En effektiv lösning bör också säga vilka resurser som ska användas. En sådan lösning kräver att arbetskraften, kunskapen, tekniken och kapitalet som är mest lämpade (mest specialiserade) används för att minska utsläppen.
När mål är givna
Om du har givna mål i ditt uppdrag eller det finns bestämda mål att uppnå för det miljöproblem som ska lösas, bör du sträva efter att ta fram kostnadseffektiva lösningar. Kostnadseffektivitet innebär att välja det sätt som kräver minst resurser för att nå de aktuella målen, se figuren nedan. Om en lösning inte är kostnadseffektiv, betyder det att lösningen är dyrare än den hade kunnat vara.
Kostnadseffektivitet:
Figuren visar att den kostnadseffektiva fördelningen på utsläppsminskningarna mellan alternativen A och B är U*. A och B kan vara två olika styrmedel, företag eller tekniker. Alla andra fördelningar innebär att marginalkostnaden för ett sätt är högre än den andra och att den totala kostnaden för att uppnå målet kan minskas, genom att flytta en enhet utsläppsminskning från det företag, den teknik eller styrmedel som har högre marginalkostnad till det andra.
En kostnadseffektiv lösning bör även allokera rätt resurser för att uppnå miljömålen. I figuren ger A mer utsläppsminskningar än B. Det kan bero på att A är mer specialiserad och har lämpligare teknik, kunskap och kapital för att förbättra miljön.
Lämpliga lösningar är effektiva och kostnadseffektiva
Kostnadseffektivitet och effektivitet innebär att samhällets resurser används där de gör mest nytta. Det betyder att hur mycket av samhällets resurser som används för målet du ska nå, ska vara i proportion till den nytta som miljöförbättringen ger samhället. Det innebär också att de lämpligaste resurserna används, det vill säga de som effektivast löser miljöproblemen. Vilka de lämpligaste resurserna är beror på de problem du ska lösa.
Ökad effektivitet eller kostnadseffektivitet uppnås när:
- Lämpliga styrmedel så långt som möjligt riktar sig till externa effekter.
- Styrmedel sätts in så nära källan till externa effekter som möjligt.
- Styrmedel riktas mot den eller de som orsakar externa effekter. En variant av detta är principen om att förorenaren betalar som innebär att den som orsakar miljöproblemet bör stå för kostnaderna.
- Offentliga åtgärder används när styrmedel inte kan användas, det vill säga när val och beslut är historiska, staten saknar rådighet för beslut som orsakar externa effekter eller kunskap är otillräcklig för att använda styrmedel.
Kostnadseffektivitet och effektivitet är likvärdiga kriterier för att välja lämpligast lösning, förutom att en kostnadseffektiv lösning utgår från att den totala miljönytta som ska åstadkommas är given. Miljönyttan är alltså central både i en effektiv och kostnadseffektiv analys.
Eller gå till handledningens första sida.