Befolkning och hälsa

I en miljöbedömning ska effekter på befolkning och människors hälsa bedömas. Effekter kan exempelvis uppstå till följd av buller och luftföroreningar.

Vägledning

Bestämmelser 

Effekter på befolkning och människors hälsa ingår i definitionen av miljöeffekter i 6 kap. 2 §. I författningskommentarerna1 anges att befolkning och människors hälsa ska sättas i samband med de andra uppräknade delarna av miljön. Det rör sig om miljörelaterade hälsofrågor (t.ex. trafikbuller och luftföroreningar). Miljöeffekter omfattar effekter på hälsan hos en befolkning samt fördelningen av dessa effekter inom befolkningen.

Hälsopåverkan i olika grupper

Fördelningen av hälsa är ojämlikt fördelad över befolkningen. Det beror på exempelvis på kön, ålder och utbildningsnivå. Vissa grupper av befolkningen har av olika skäl sämre förutsättningar för god hälsa och är därför känsligare för ytterligare påverkan. Det innebär att en miljöbedömning kan behöva belysa skillnader med anledning av hur påverkan ser ut på olika befolkningsgrupper.

När det gäller beskrivning och bedömning av befolkning och hälsa görs ingen skillnad i författningskommentarerna om det är en strategisk eller en specifik miljöbedömning. I all miljöbedömning bör hälsa integreras i planeringsprocessen för att förebygga negativa konsekvenser. Naturvårdsverket anser dock att det finns en skillnad i vilket underlag som är rimligt att begära i dessa frågor beroende på om det är en strategisk eller specifik miljöbedömning.

I en strategisk miljöbedömning kan det göras genom att arbeta med mål under processen och inom ramen för alternativgenerering och miljökonsekvensbeskrivning. Då är det viktigt att tydliggöra var det uppstår konflikter och oönskade miljöeffekter till följd av planeringen och redovisa förslag på åtgärder för att motverka dessa.

I en specifik miljöbedömning kan det handla om att beskriva lokala effekter. Det kan exempelvis betyda att man beskriver hur tillgängligheten för boende till ett närliggande rekreationsområde påverkas av ett förslag till åtgärd. Detta kan ha särskilt stor betydelse för vissa grupper i befolkningen så som exempelvis barn eller personer med funktionsnedsättning.

I ett rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD 2017:29), uppger man att även den psykiska oro som en åtgärd kan ge upphov till ska beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Hälsofrågan i bedömning av betydande miljöpåverkan

Enligt miljöbedömningsförordningen ska risker för människors hälsa vägas in vid bedömning av om en verksamhet utgör betydande miljöpåverkan både för både planer och program och verksamheter och åtgärder.

Vid en bedömning av om planen eller programmet utgör betydande miljöpåverkan ska riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter vägas in. Vid en bedömning av om verksamheten eller åtgärder utgör betydande miljöpåverkan ska risker för människors hälsa vägas in (enligt miljöbedömningsförordningen).

Ytterligare vägledning kommer

Naturvårdsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten för avsikt att komplettera denna webbsida om befolkning om hälsa under hösten 2018 och återkommer med mer information om detta.


1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sida 185

Lagstiftning

Begrepp

Miljöbedömning

Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning

Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning

Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning

En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som

innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning

Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Bakgrund

Bakgrund

Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Sidan senast uppdaterad: 3 juli 2018Sidansvarig: Ann Åkerskog