Målgrupp
Vägledningarna på de här sidorna är främst avsedda för
- Personal på länsstyrelserna i Sverige
- Sökande till Klimatklivet
Stöd får dock ges till sådana verksamheter om åtgärden innebär ökad användning av spillvärme eller om själva åtgärden ligger utanför handelssystemet trots att den sökande har en verksamhet som omfattas.
Som exempel kan nämnas att ett värmeverk som omfattas av EU ETS ändå kan få stöd för att installera fjärrvärme i sin personalbyggnad eller använda överskottsenergi från en industriell verksamhet som ligger utanför handelssystemet.
Spillvärme
Spillvärme definieras som överskottsenergi som inte kan nyttiggöras internt och där alternativet är att värmen släpps ut till omgivningen.
Om stöd söks för att utnyttja intern överskottsenergi i EU ETS-verksamheten anser Naturvårdsverket att det ska räknas som energieffektivisering av anläggningen och därför berättigar åtgärden inte till stöd. Undantaget om spillvärme i klimatklivsförordningen anser vi därmed öppnar upp för stöd till att leverera spillvärme till en EU ETS-anläggning från en annan verksamhet eller från EU ETS-anläggningen till annan verksamhet där överskottsenergin kan användas.
Varför kan åtgärder som innebär ökat tillvaratagande av spillvärme få stöd?
Anledningen till att öppna upp för just åtgärder som rör spillvärme är att det är ett resurseffektivt sätt att tillgodose värmebehov men som i dagsläget inte utnyttjas i tillräckligt stor utsträckning. Tidigare utvärderingar av investeringsstöden LIP (Lokala investeringsprogram 1998-2002) och KLIMP (Klimatinvesteringsprogram 2003-2012) har visat att dessa åtgärder i många fall har varit svåra att få igenom utan ett ekonomiskt stöd från något håll. Existerande styrmedel har inte visat sig styra mot denna typ av åtgärder i tillräcklig omfattning. Detta märks bland annat på en outnyttjad potential av spillvärme som finns i Sverige.