INNEHÅLL PÅ DEN HÄR SIDAN:
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Mätföreskrifter om mätning av kväveoxider
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:13) om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
Enligt 5 § i lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion står det att "Den som kontinuerligt mäter och registrerar utsläppen med hjälp av en mätutrustning, som uppfyller särskilda krav, får beräkna avgiften på grundval av mätvärdena." Därför har Naturvårdsverket beslutat att ge ut föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion som de "särskilda krav" som behöver uppfyllas för att en anläggning ska få beräkna avgiften på grundval av sina mätvärden.
Vägledning till NFS 2016:13
Naturvårdsverket har valt att ge ut två vägledningar till NFS 2016:13. Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning förbestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion;
En som riktar sig till avgiftspliktiga anläggningar och en som riktar sig till luftlaboratorier som utför jämförande mätningar.
Vägledning om mätning av kväveoxider till avgiftspliktiga anläggningar
Denna vägledning vänder sig först och främst till verksamhetsutövarna på de avgiftspliktiga anläggningarna som mäter kväveoxider enligt NFS 2016:13.
Vägledningen publicerades första gången 1 juni 2017, och en uppdaterad version gäller från 1 april 2019. De främsta förändringarna i den uppdaterade vägledningen jämfört med den tidigare publicerade vägledningen finns i 6, 7, 10, 19, 20 och 31 §§. För dessa paragrafer har det förtydligats hur föreskriften ska tolkas.
Vägledning till luftlaboratorier som utför jämförande mätningar
Denna vägledning vänder sig först och främst till de ackrediterade luftlaboratorierna och de ackrediterade mätkonsulterna som utför jämförande mätningar vid de verksamheter som berörs av kväveoxidavgiften.
Vägledningen publicerades första gången 9 juni 2017, och en uppdaterad version gäller från 1 april 2019. De främsta förändringarna i den uppdaterade vägledningen jämfört med den tidigare publicerade vägledningen finns i 19 och 20 §§ samt på sid 5 – 10 i vägledningen. För dessa paragrafer och på dessa sidor har det förtydligats hur föreskriften ska tolkas.
Vägledning om Nyttiggjord energi
Utöver vägledningarna till NFS 2016:13 finns det även vägledning om nyttiggjord energi, som vänder sig till de företag med anläggningar som är avgiftspliktiga. Denna vägledning ger information om vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi utifrån 3 § lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
Verksamheter som omfattas
Företag som driver pannor, gasturbiner och stationära förbränningsmotorer för el- och/eller värmeproduktion med en årlig produktion på minst 25 gigawattimmar omfattas av kväveoxidavgiften.
Vilka som berörs och de undantag som finns framgår av lag (1990:613) om miljöavgifter på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Bland annat berörs inte massaindustrins sodapannor eller lutpannor.
De anläggningar som är avgiftspliktiga deklarerar hur stora kväveoxidutsläpp de har haft och hur mycket energi de har producerat under året. Deklarationen ska lämnas in senast 25 januari året efter produktionen. Naturvårdsverkets handläggare registrerar och granskar deklarationerna för att se att de uppgifter som har lämnats in är rimliga och korrekta. Vid frågor eller brister i deklarationen kontaktar Naturvårdsverket anläggningen.
Tillgodoföring
När alla deklarationer är granskade summeras alla kväveoxidutsläpp och den sammanlagda avgiften beräknas. Dessutom summerar Naturvårdsverket hur mycket energi som har producerats. Administrativa kostnader dras från den sammanlagda avgiftssumman.
Därefter beräknas tillgodoföringen, dvs. det belopp som anläggningarna får tillbaka för den energi de har producerat.
Tillgodoföringsbeloppet beräknas genom att dela den kvarvarande avgiftssumman (summa kg kväveoxid x 50 kr/kg – administrativ kostnad kr) med den energi som har producerats (MWh). Det ger ett tillgodoföringsbelopp uttryckt som kr/MWh. När tillgodoföringsbeloppet är beräknat så fastställs det av regeringen.
Därefter beräknar Naturvårdsverket varje anläggnings nettobelopp (antal MWh producerad energi x tillgodoföringsbeloppet kr/MWh) - (antal kg kväveoxid x 50 kr).
Exempel:
Anläggningen Förbränningspannan producerar 135 790 MWh energi och släpper ut 24 680 kg kväveoxid under år 2019. Avgiften är 50 kr/kg kväveoxid. Tillgodoföringsbeloppet var då 8,41 kr/MWh det året.
Deras nettobelopp blir
135 790 MWh x 8,41 kr/MWh - 24 680 kg x 50kr/kg
= 1 141 994 kr - 1 234 000 kr
= -92 006 kr.
Det innebär att de ska betala in 92 006 kronor.
De anläggningar som ska betala får en inbetalningsorder i början av september. När de inbetalningarna är gjorda betalas pengar ut till dem som har låga utsläpp i förhållande till sin energiproduktion och alltså är vinnare i systemet.
Revision för ett rättvist system
För att borga för att systemet är rättvist, utför Naturvårdsverket revisioner varje år. Ett rättvist system förutsätter att alla anläggningar använder samma metoder och tar fram sina uppgifter om kväveoxidutsläpp och nyttiggjord energi på likvärdiga sätt. Vid revisionerna kontrollerar Naturvårdsverket att de besökta anläggningarna sköter sina mätningar och att de beräknar på rätt sätt. Naturvårdsverket kontrollerar även att anläggningarna har rutiner för att hantera eventuella problem.
Om fel upptäcks kan Naturvårdsverket ändra avgiften utifrån de uppgifter som kommit fram vid revisionstillfället. Naturvårdsverket genomför revisioner främst under hösten och oftast på plats på anläggningen.
Jämförande mätning av mätutrustningen
Minst en gång per år ska anläggningarnas mätutrustning kontrolleras vid en jämförande mätning. Då jämförs anläggningens mätning med en oberoende mätning som utförs av ett ackrediterat laboratorium.
Provningsjämförelser
Naturvårdsverket samordnar provningsjämförelser för att säkerställa att ackrediterade laboratorier gör korrekta jämförande mätningar. Resultatet används av Swedac som ackrediterar laboratorier, men är även ett stöd för beställare av mätningar.
Ändring av avgift
Administrationen av kväveoxidavgiften bygger på skattelagstiftningen och det innebär att ändringar av avgift och tillgodoföring kan göras 6 år bakåt i tiden. Ändringar kan göras på initiativ både från oss och från de berörda anläggningarna.
Kontakt
Kontakta oss gärna om du har frågor!
Claes Englund, telefon: 010-698 12 03
Isabell Eriksson, telefon: 010-698 18 17
Kristoffer Molarin, telefon: 010-698 12 98
Mats Eriksson, telefon: 010-698 11 17
Nicola Pierini, telefon: 010-698 16 60
Patrycja Czok, telefon: 010-698 17 01
Vår gemensamma e-postadress:
Besöksadresser:
Forskarens väg 5, 831 40 Östersund
Virkesvägen 2, 120 30 Stockholm