Buller ska kartläggas i alla större kommuner (> 100 000 inv.) och vid större vägar, järnvägar och flygplatser enligt förordningen om omgivningsbuller (och EU:s bullerdirektiv). Kommande kartläggning omfattar året 2021.
Inrapportera data senast den 30 juni 2022
Kommunerna och Trafikverket ska rapportera sina data till Naturvårdsverket senast 30 juni 2022. Den strategiska kartläggningen ska bland annat visa antalet exponerade personer och bostäder i olika bullerintervall, exponerad yta samt kartor över bullersituationen.
Anvisningar med handbok och komplement
Kartläggningen ska göras i EU-måtten Lden och Lnight. Utöver redovisningen i EU-måtten är det bra om bullernivåerna även redovisas i ekvivalenta nivåer och maxnivåer (svenska mått). På detta sätt kan kommande åtgärdsarbetet relateras till de svenska riktvärdena för ekvivalent och maximal ljudnivå. När kartläggningarna är klara sammanställer och skickar Naturvårdsverket in Sveriges uppgifter.
Europeiska miljöbyrån (EEA) har tagit fram en handbok om hur data ska rapporteras. Som komplement till EEA:s handbok har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) på vårt uppdrag tagit fram svenskanpassade anvisningar. Anvisningarna innefattar hur bullernivåer i enstaka punkter beräknas, hur bullerkonturer bestäms och hur antalet människor som exponeras för olika nivåer beräknas.
Avsikten har varit att ge så detaljerade och styrande anvisningar att kommunerna och Trafikverket får förutsättningar att genomföra arbetet på ett så likartat sätt som möjligt. För att öka flexibiliteten och tillfredsställa olika användares behov har olika beräkningsnoggrannhetsklasser införts.
Anvisningarna är tänkta att användas vid 2012 års och senare kartläggningar i Sverige. Dessutom har en känslighetsanalys gjorts av de metoder som användes i Sverige i den strategiska bullerkartläggningen 2007.
Beräkningsmetoden Cnossos-EU
Från och med den 31 december 2018 blir det obligatoriskt att använda den nya beräkningsmetoden Cnossos-EU (Common Noise Assessment Methods in EU) vid den strategiska bullerkartläggningen (enligt direktiv 2002/49/EG och den svenska förordningen 2004:675).
Det innebär att det är först i den fjärde fasen av bullerkartläggning, dvs. den som ska rapporteras till kommissionen 2022, som metoden måste användas.
Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet har på uppdrag av Naturvårdsverket jämfört Cnossos-EU med de metoder som används i Sverige för tåg- och vägtrafik. Som framgår av rapporten så överensstämmer beräkningarna ganska väl för vägtrafik. Dock krävs mer indata. För järnvägsbuller är situationen sämre, där är avvikelserna stora mellan den svenska metoden och Cnossos-EU för en del tågtyper. För flygtrafik innebär Cnossos-EU ingen förändring.
Bullerkartläggningar
I den kartläggning som rapporterades in till EU den 30 december 2017 ingick kommuner med fler än 100 000 invånare (Huddinge, Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Borås, Örebro, Västerås och Umeå). Därutöver omfattades vägar med fler än 3 miljoner fordon per år, järnvägar med fler än 30 000 tåg per år och flygplatser med fler än 50 000 flygrörelser per år. Utöver det kartlade Trafikverket cirka 400 mil vägar, cirka 140 mil järnvägar och bullret vid Arlanda, Landvetter och Bromma. All kartläggning avser förhållandena 2016.