Bakgrund
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) syftar till att både bevara och hållbart använda den biologiska mångfalden och åstadkomma en rättvis fördelning av genetiska resurser. Vid konventionens partsmöte 2010 antogs Nagoyaprotokollet, som reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis och skälig fördelning av användandet.
Inom EU är Nagoyaprotokollet genomfört genom Europarådets och Rådets förordning (EU) nr 511/2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen (även kallad ABS-förordningen).
Förordningen trädde i kraft i oktober 2014. Den 12 oktober 2015, ett år efter ikraftträdandet, började bestämmelserna om skyldigheter för användare av genetiska resurser att gälla inom EU. Sverige ratificerade Nagoyaprotokollet den 8 september 2016 och blev en fullvärdig medlem den 7 december 2016. Från 1 oktober 2016 gäller den svenska förordningen om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser (SFS 2016:858).
Tillämpning av ABS-förordningen i Sverige
Naturvårdsverket fick i februari 2015 i uppdrag av regeringen att förbereda för tillämpningen av EU:s förordning om genomförande av Nagoyaprotokollet. Regeringsuppdraget redovisades den 31 mars 2016.
I januari 2016 blev det klart att Naturvårdsverket är den enda behöriga myndigheten i Sverige. Det betyder att Naturvårdsverket har det operativa tillsynsansvaret och är ansvarig för att bland annat granska och kontrollera tillbörlig aktsamhet. För mer information om vad det innebär se stycket "Deklaration om tillbörlig aktsamhet" på webbsidan "Att använda genetiska resurser från utlandet". Naturvårdsverket ska även verifiera ansökningar om registrering av samlingar.