Syftet med våtmarksinventeringen, VMI, var att skapa en kunskapsbank över landets våtmarker. Den klargjorde vilka av våtmarkerna som var värdefullast för naturvården och var ytterligare mänsklig påverkan skulle undvikas. Inventeringsdata utgör ett underlag för myndigheters handläggning av till exempel torvtäktsansökningar, markavvattningsärenden och skogsavverkningar. Resultaten används också när olika bevarandeåtgärder, som skydd och restaurering, planeras. Dessutom kan data användas vid miljöövervakning, naturresursplanering och annan samhällsplanering inklusive miljökonsekvensbedömningar.
Vad har inventerats med VMI?
Inventeringen begränsades så att fjällområdets inte ingick och endast större våtmarker ur ett regionalt perspektiv inventerades. I norra Sverige blev det alla våtmarker över 50 ha och i södra Sverige huvudsakligen våtmarker större än 10 ha. På Gotland och Öland inventerades även mindre våtmarker än så.
Vilka typer av data finns i VMI?
I VMI finns våtmarksobjekt avgränsade, dessa är i sin tur indelade i delobjekt och varje delobjekt motsvarar en våtmarkstyp. I delobjekten finns mindre inventeringsenheter; element och underelement. I inventeringen finns uppgifter om objekttyp, våtmarkstyp, hydromorfologiska element, trädtäckning, mänskliga ingrepp och påverkan, naturvärden och naturvärdesklassning och för fältbesökta områden finns arter och vegetation.
Slutrapporten för VMI
Slutrapporten ger en fyllig presentation och utvärdering av inventeringens metodik, resultat och användningsområden. En kunskapskälla för alla som vill lära sig mer om våtmarker i Sverige. Slutrapporten finns även i en förkortad version på engelska.
VMI-datamängder
Sammanställning över vilka VMI-datamängder som finns och hur det går att hitta den informationen finns här:
Andra inventeringar av våtmarker
Vilka inventeringsinsatser har hänt sedan våtmarksinventeringen? Det har gjorts kompletterande inventeringar av rikkärr och blekekärr i delar av landet. Miljöövervakningen har tagit fram data över var de största förändringarna gällande vegetationen i öppna våtmarker har ägt rum (hela landet utom fjällområdet) och andra förändringar (i Mälardalslänen).
I övrigt karteras våtmarker med annan metodik och avgränsning inom ramen för den bio-geografiska uppföljningen och nationella marktäckedata, NMD.