Det nya övervakningssystemet följer upp förändringar i våtmarkerna sedan den landsomfattande våtmarksinventeringen som pågick under 1980- och 1990-talet.
Genom att använda satellitbilder kan man analysera vilka våtmarker som har påverkats av exempelvis dikning eller skogsbruk. Systemet kan framför allt upptäcka våtmarker som är på väg att växa igen men även förändringar i markernas hydrologi (hydrologi är läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet).
Ett stickprov av dessa våtmarker besöks sedan i fält för att ge mer detaljerad information om förändringen och för att ta reda på orsaken.
Våtmarker växer igen
År 2003 testades det nya systemet i ett pilotprojekt i stora delar av Dalarnas och Gävleborgs län samt i mindre omfattning i Norrbottens och Jönköpings län. Pilotprojektet visade att det i flera av de högst klassade våtmarkerna pågår en kontinuerlig förändring eller igenväxning. Men förändringen är ännu större i de lägre klassade och i de små våtmarkerna.
Resultatet visar att problemet med våtmarksförluster är större än man skulle tro om man enbart följer upp våtmarker som omfattades av våtmarksinventeringen. En stor del av förändringarna går att härleda till fortsatta effekter av påverkan som var känd redan i våtmarksinventeringen.
Sedan 2007 ingår det satellitbaserade övervakningssystemet för våtmarker i den löpande nationella miljöövervakningen. Det första nationella inventeringsvarvet fullbordades 2017 och under 2020 kommer en rapport med en samlad analys av resultaten från det första inventeringsvarvet.