Metodik bakom konsumtionsbaserade utsläpp
Naturvårdsverket tar del av Statistisk myndigheten SCBs konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden har utvecklats sen generationsmålet omformulerades så att det även omfattade ett internationellt perspektiv och beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition generationsmålet säger att:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
Det preciseras även att ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”
För att följa upp generationsmålet med tanke på klimat har därmed sedan början av 2000-talet konsumtionsbaserade klimatstatistik utvecklats.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar konsumtionsbaserade utsläpp
Miljöräkenskaperna på Statistisk myndigheten SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år på grund av att nationalräkenskaperna publiceras med liknande eftersläpning.
Kvalitén med konsumtionsbaserade utsläppsberäkningar förbättrades avsevärt 2018
Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion i andra länder kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige. Sedan 2018 har dock SCB gått över till att använda en modell som utvecklades av forskningsprojektet ”Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment" (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands.
Modellen inkluderar att alla andra länder handlar multilateralt (dvs. att de handlar med varandra), länder har specifika produktionsstrukturer och specifika utsläppsintensiteter per sektor, och inte längre en genomsnittlig utsläppsintensitet per land som med nuvarande metodik. För att åstadkomma detta har Prince-projektet använts en internationell databas, Exiobase, som kopplas till Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper. Databasen Exiobase uppdateras nyligen vilket har gett en ny nivå på tidserie. Nuvarande modellen är också flexibel vilket innebär att den databas som används kan ersättas framöver om så önskas.
De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Mer om koldioxidekvivalenter hittar du i fliken ovan, under diagrammet.
Från produktionsbaserade till konsumtionsbaserade utsläpp
Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 53 miljoner ton 2017. De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 63 miljoner ton.
De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur…). De konsumtionsbaserade utsläppen var 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017 vilket är ungefär dubbelt så stora som de territoriella utsläppen. Detta beror på att utsläppen från importerade produkter är större än utsläppen från exporterade produkter.
Datakällor:
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 2008-2016.