Metodik bakom konsumtionsbaserade utsläpp
I samband med att generationsmålet omformulerades och beslutades av riksdagen år 2010 och ett internationellt perspektiv då fördes in, har Naturvårdsverket med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) låtit ta fram konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges påverkan på växthusgasutsläpp i andra länder.
Denna om data och metod-flik är densamma för alla statistiksidor och kan därför tala även om andra delar inkluderade i konsumtionsbaserade utsläpp än den statistiksida du kom från.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar utsläpp
Miljöräkenskaperna på Statistiska Centralbyrå (SCB) beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen på uppdrag av Naturvårdsverket.
Det är ett långsiktigt samarbete som följer en årligt återkommande cykel. Publiceringen sker årligen i december men arbetet med beställning av data och utvecklingsarbete påbörjas redan i på hösten föregående år. Naturvårdsverket och SCB uppdaterar, och prioriterar då gemensamt den långsiktiga planen med projektidéer och utvecklingsbehov.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom miljöutvidgad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller.
Eftersläpning med två år
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år på grund av att det baseras på statistik från nationalräkenskaperna, vilka publiceras efter 23 månader.
Modellbaserat ger osäkerhet
Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige. Olika modeller och datakällor för att beräkna konsumtionens utsläpp kan ge olika resultat.
För att beräkna utsläpp som kan kopplas till andra länder via svensk import används utsläppsdata från EDGAR-databasen, BNP-uppgifter från Världsbanken samt importstatistik från Nationalräkenskaperna och utrikeshandeln med varor och tjänster.
I tidsserierna som presenteras på statistiksidorna, används samma metod och datakällor, vilket gör att resultatet är jämförbart över tid. Trots detta är det stora osäkerheter i absoluta nivån för de utsläpp som sker i andra länder. Konsumtionsbaserade utsläpp bör därför snarare tolkas i termer av utveckling över tid och inte i absolut nivå under enstaka år.
De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Utsläpp från inhemsk slutlig användning (totala konsumtionsbaserade utsläpp)
För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.
Totala konsumtionsbaserade utsläpp (se figuren) består av utsläpp från hushållens konsumtion och offentlig konsumtion och investeringar. Detta är utifrån ett användningsperspektiv. Det ser på vad det är som slutanvänds, eller efterfrågas, i Sverige.
Utsläpp från total slutlig användning
Alla produkter som produceras går till en användare – till konsumtion i Sverige (hushållens eller offentlig konsumtion), till en investering eller lager. Eller så går produkten på export. För alla dessa användare kan utsläpp kopplas.
Genom att vidga begreppet litet och tala om utsläpp från total slutlig användning inkluderas även det som används i Sverige för att producera det som senare ska gå till export. Att se närmare på även utsläpp från exporterande företag är ett viktigt komplement till de totala konsumtionsbaserade utsläppen då de varor vi exporterar ofta består av delar som även tillverkats utomlands. Exporten kan tas med för att visa på hela ekonomins inverkan.
Mer information om hushållens konsumtion
Hushållens konsumtion kan kopplas till det ändamål som slutprodukterna har, och dessa ändamål benämns COICOP inom Nationalräkenskaperna.
COICOP står för ”Classification of individual consumption according to purpose” och är en internationell klassificering som tagits fram av FN:s statistikavdelning för att utifrån användningsområde kunna klassificera och analysera individers konsumtion.
Genom denna koppling är det möjligt att koppla utsläpp från hushållens konsumtion till konsumtionsområdena; livsmedel, transport, boende, kläder och skor samt en övrigt post.
Utsläppsintensiteter och import
Utsläppsintensitet är definierat som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är alltså ett grovt mått på hur ren produktionen är i ett land och beror på energikällor, reningsteknik och annat. Utsläppsintensiteter skiljer sig kraftigt åt mellan olika länder.
Utsläppsminskningar i de konsumtionsbaserade utsläppen beror på att importen minskat från länder med högutsläppsintensitet, att utsläppsintensiteten minskat hos våra handelspartners samt att utsläppsintensiteten i Sverige gått ner i vissa sektorer.
Datakällor:
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 1993-2013.