Metodik bakom konsumtionsbaserade utsläpp
Naturvårdsverket tar med hjälp av statistikmyndigheten SCB fram konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden har utvecklats sen generationsmålet omformulerades så att det även omfattade ett internationellt perspektiv och beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition av generationsmålet säger att:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
Denna "Om data och metod"-flik är samma för alla sidor om konsumtionsbaserad statistik och kan därför även omfatta andra delar av de konsumtionsbaserade utsläppen än den statistiksida du läser.
SCB:s miljöräkenskaper beräknar utsläpp
Miljöräkenskaperna på statistikmyndigheten SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen på uppdrag av Naturvårdsverket.
Samarbetet är långsiktigt och följer en årlig cykel. Publiceringen sker årligen men beställningen av data och utvecklingsarbetet börjar året innan. Naturvårdsverket och SCB uppdaterar och prioriterar gemensamt bland projektidéer och långsiktiga utvecklingsbehov.
Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys; en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller.
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser släpar efter med två år eftersom nationalräkenskaperna har liknande eftersläpning.
Konsumtionsbaserade utsläppsskattningar är osäkra
Utsläpp i andra länder på grund av vår konsumtion kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp i Sverige.
Utsläppen i utlandet är baserade på antagandet att produktionsstrukturen ser likadan ut i Sverige som i landet som Sverige handlar med, men att produktionen i genomsnitt är mer eller mindre utsläppsintensiv, uppskattat utifrån landets utsläpp per BNP. Klimatpåverkan av en importerad produkt uppskattas alltså genom att först anta att utsläppen är lika som om produkten skulle ha producerats i Sverige, och sedan justera dess klimatpåverkan upp eller ned beroende på hur stora landets utsläpp per BNP är jämfört med Sveriges.
Sammantaget ger detta en uppskattning av hur stora utsläppen är till följd av svensk konsumtion men riskerar att ge missvisande nivåer för produkter vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet, som kött, material med stora processutsläpp och flygresor. Trender och absoluta nivåer av utsläpp i utlandet bör därför tolkas med försiktighet.
De växthusgaser som inkluderas i statistiken är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.
Utsläpp från inhemsk slutlig användning (totala konsumtionsbaserade utsläpp)
De totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.
De totala konsumtionsbaserade utsläppen i figuren nedan består av utsläpp från hushållens konsumtion samt offentlig konsumtion och investeringar. Utsläppen är utifrån ett användningsperspektiv; vad slutanvänds eller efterfrågas i Sverige.
Utsläpp från total slutlig användning
Alla produkter som produceras går till en användare: till konsumtion i Sverige (hushållens eller offentlig), till en investering eller lager, eller på export. Utsläpp kan kopplas till all denna användning.
Genom att vidga begreppet och tala om utsläpp från total slutlig användning inkluderas även det som används i Sverige för att producera det som går till export. Utsläpp från exporterande företag är ett viktigt komplement till de totala konsumtionsbaserade utsläppen då de varor vi exporterar ofta består av delar som även tillverkats utomlands. Exporten tas med för att visa på hela ekonomins inverkan på utsläppen.
Förbättrad statistik genom PRINCE
Projektet "Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment" (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna påverkan med indikatorer. PRINCE:s resultat är integrerade i den input-outputanalys som de konsumtionsbaserade utsläppen bygger på.
Utsläppsintensiteter och import
Utsläppsintensitet är definierat som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är alltså ett grovt mått på hur ren produktionen är i ett land och beror på energikällor, reningsteknik och annat. Utsläppsintensiteten skiljer sig kraftigt åt mellan länder.
Utsläppsminskningar i de konsumtionsbaserade utsläppen beror på att importen minskat från länder med hög utsläppsintensitet, att utsläppsintensiteten minskat hos våra handelspartners samt att utsläppsintensiteten i Sverige gått ner i vissa sektorer.
Datakällor:
SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 2008–2016.