Diagrammet ovan visar nettoinflöde (import minus export) av nya textilier mellan 2000 och 2018. Dock ingår inte data över hushållen egna import (via exempelvis e-handel), som bedöms ha ökat de senaste åren, och Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms mycket liten. Med textil menas i detta sammanhang kläder och hemtextil.
Nettoinflödet av nya textiler har ökat med undantag för viss mellanårsvariation till följd av bland annat konjunktursvängningar. Nettoinflödet av nya hemtextiler står numera för den största ökningen per person och har dubblerats mellan 2000 och 2018. Hemtextilers andel av det totala textilnettoinflödet har ökat från 18 procent till 27 procent och hemtextilnettoinflödet har ökat från 1,9 till 3,7 kilogram per person under undersökningsåren.
Under samma tid har nettoinflödet för kläder för män/pojkar skiftat något, men legat runt 2,6 kilogram per person under hela undersökningsperioden. Klädgruppens andel av det totala textilnettoinflödet har minskat från 24 procent till 19 procent. Gällande kläder för kvinnor/flickor har nettoinflödet ökat från 2,7 till 3,5 kilogram per person, samtidigt som andelen av det totala textilnettoinflödet har ökat från 25 procent till 26 procent mellan 2000 och 2017. Nettoinflödet för kläder som klassas som unisex har ökat från 3,5 till 3,8 kilogram per person. Klädgruppens andel av det totala textilnettoinflödet minskade från 33 procent år 2000 till 28 procent år 2018.
Om statistiken
I SCBs data ingår enbart företagens import. Då privatimporten via e-handeln har ökat för textilier antas den svenska textilkonsumtionen ligga över 14 kilogram per person år 2018. Sedan år 2000 har den svenska textilkonsumtionen även ökat i volym, då Sverige har ökat befolkningsmässigt. Mellan år 2017 och 2018 skedde dock en nedgång i nettoinflödet av textil. Minskningen kan bero på e-handel av textilier som inte fångas av utrikeshandeln. Svenska e-handelsföretag som importerar kläder deklarerar detta på vanligt sätt, vilket ingår i statistiken. När privatpersoner köper textilier direkt från utländska företag ingår detta endast i statistiken om de handlar från företag utanför EU, då de ska tulldeklareras och SCB får data från tullen. E-handelsföretag i Europa är däremot svårare att fånga i statistiken, då dessa normalt inte ingår i ramen för vilka företag som ingår i undersökningen. SCB kan få dem att ingå på annat sätt, exempelvis genom att företagen själva rapporterar in. Hur stor del av privata textilinköp som görs från aktörer i europeiska e-handelsföretag är därmed okänt.
SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort uttag för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000 – 2018 för totala, bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 gjordes från SCB:s Statistikdatabas. För mer information, se "Om data".