Produktion av kläder och hemtextilier som säljs i Sverige sker nästan uteslutande i länder utanför EU. Produktionen kräver stora markytor och stora mängder vatten för bomullsodling. Miljöpåverkan är stor vid tillverkningen, på klimat och vad gäller vattenförbrukning, kemikalieanvändning och transporter. Konsumtionen av nyproducerade kläder och hemtextilier ökar i Sverige liksom återanvändning i form av second hand.
7,5 kilogram textilier per person slängs
En studie från 2016 som SMED (Svenska MiljöEmssionsData) har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket visar att svenskar årligen slänger över 7,5 kilogram textilier per person i det osorterade hushållsavfallet som går till förbränning. Det motsvarar över hälften av det nya textilier som vi i Sverige konsumerar varje år. I begreppet textilier ingår både kläder och hemtextil. Undersökningarna i studien har gjorts genom så kallade plockanalyser och omfattade både kläder, hemtextilier och skor. Studien visade att runt 60 procent av textilierna i restavfallet är hela och oslitna och skulle därmed kunna återanvänts. Även skor i gott skick återfanns.
Återanvändning av textilier från välgörenhet
På uppdrag av Naturvårdverket har SMED undersökt hur mycket textil som samlas för återanvändning via välgörenhetsorganisationer och hur välgörenhetsorganisationernas andrahandstextilflöden ser ut 2016. Resultaten i studien visade att välgörenhetsorganisationerna i Sverige 2016 hade totalt samlat in 38 300 ton textilier (3,8 kilogram per person). Det är en ökning jämfört med en tidigare undersökning från 2008 då siffran (för de åtta största välgörenhetsorganisationerna) uppskattades till 26 000 ton (3,0 kilogram per person). Undersökningen för 2016 visade även att cirka 72 procent (27 700 ton) av den insamlade textilen exporterades. Osorterad textil utgjorde merparten av exporten, och dominerar precis som tidigare flödet av insamlad textil i Sverige. Observera däremot att siffrorna från 2008 inte är direkt jämförbara med siffrorna från 2016 då den undersökningen var mycket mindre omfattande, se studien för mer information.
Enligt samma studie ser det ut som att mängden återanvänd textil i Sverige har ökat, från 5 700 ton 2011 och 6 500 ton år 2013 till 7 800 ton år 2016. Däremot har andelen återanvänt per person och år inte ökat utan ligger på samma nivå som 2011 (0,8 kilogram), vilket beror på en befolkningsökning under samma period. Samtidigt har exporten av textil ökat och även andelen av exporterad textil som återanvänds. Observera dock att siffrorna från 2011 och 2013 inte är direkt jämförbara med siffrorna från 2016. Detta beror på att det i data för 2011 och 2013 ingick något färre välgörenhetsorganisationer, samt att avdrag för icke-textil i de insamlade flödena gjordes.
Återanvändning av textilier från e-handeln
Det är en utmaning att mäta återanvändning av andrahandstextilier, särskilt den informella återanvändningen och den nya marknaden som växt fram via appar och nätet. På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED genomfört en undersökning för att studera mängden textilier som förmedlas för återanvändning via näthandel och appar för ett antal företag för åren 2016 och 2017.
Undersökningen visade att second hand-försäljning av kläder på nätet från sex företag etablerade på nätet ökade med trettiotvå procent från 2016 till 2017. Trots den ökningen motsvarade det endast en procent av all nyförsäljning. Sex företag som säljer second hand-kläder på nätet via onlinemarknadsplatser och via appar deltog i undersökningen. Tillsammans sålde de 970 ton second hand-kläder och begagnad hemtextil för återanvändning under 2016. 2017 hade försäljningen ökat till 1 300 ton, vilket motsvarade en ökning med 32 procent. Ingen uppräkning har gjorts för bortfall i studien eftersom att den totala marknaden och antal aktörer är okänd. Den totala mängden textilier som förmedlas mellan konsumenter i Sverige via onlinemarknadsplatser och appar bedöms därför vara större än det som inkluderas i undersökningen.
Mängden second hand-kläder som förmedlades från de sex företagen 2017 motsvarar 0,13 kilo per person vilket är ungefär vad en keps väger. Eller runt en procent av nettoimporten av nya textilier till den svenska marknaden. Nästan hälften av kläderna var damkläder, cirka tredjedel barnkläder och herrkläder mindre än en sjättedel.