Utsläppen inom Sveriges gränser – de territoriella utsläppen – kan delas in i utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, övriga utsläpp samt utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.
Övriga utsläpp som sker utanför utsläppshandeln kallas för utsläpp från den icke-handlande sektorn och omfattar utsläpp från inrikes transporter, jordbruk, avfallsbehandling, arbetsmaskiner, produktanvändning, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, samt de utsläpp från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion som inte omfattas av utsläppshandeln.
Den icke-handlande sektorn omfattas av etappmålen som definierats i det klimatpolitiska ramverket. Dessa mål omfattar dock inte utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.
EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion, tillverkningsindustrin och flygoperatörer som flyger inom EU. Läs mer om handeln med utsläppsrätter på:
De svenska klimatmålen
Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045. Det innebär att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än 1990 samt att resterande utsläpp kan täckas fullt eller till viss del av kompletterande åtgärder.
Enligt Naturvårdsverkets beräkning behöver minskningstakten i genomsnitt över perioden vara mellan fem och åtta procent per år (beroende på hur stor andel av kompletterande åtgärder som utnyttjas) för att nå dit, oavsett om utsläppen minskar tidigt eller sent under perioden. Takten beror dock mycket på utsläppsutvecklingen för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Enligt det klimatpolitiska ramverket bör utsläppen inom den icke-handlande sektorn uppnå etappmål om att minska med 40 procent till år 2020, 63 procent till år 2030 samt 75 procent till år 2040 (jämfört med utsläppen år 1990). För att nå dessa etappmål kan kompletterande åtgärder som motsvarar respektive 13 procentenheter, 8 procentenheter och 2 procentenheter utnyttjas.
Kompletterande åtgärder omfattar upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder, utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser, samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.
Dessutom ska utsläppen från inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg) minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010.
De nationella klimatmålen följs upp av regeringen i den klimatredovisning som årligen presenteras tillsammans med budgetpropositionen. I klimatredovisningen presenteras bland annat utvecklingen för utsläppen inom Sveriges gränser, för utsläppen inom den icke-handlande sektorn samt för utsläppen från svenska anläggningar inom utsläppshandeln.
Regeringen presenterar dessutom en klimathandlingsplan en gång per mandatperiod om hur regeringens samlade politik bidrar till att nå det långsiktiga klimatmålet samt etappmålen till år 2030 och 2040. Det klimatpolitiska rådet gör sedan en oberoende utvärdering av om regeringens politik är förenlig med målen.
För den icke-handlande sektorn jämförs utvecklingen med en indikativ utsläppsbana. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken. Utsläppen inom den icke-handlande sektorn låg strax över den indikativa utsläppsbanan år 2017, vilket indikerar att utsläppen inte minskar i linje med målen.
Sveriges del av EU:s klimatmål uppnås med marginal
Sveriges del av EU:s klimatmål är omsatt i en målbana för den icke-handlande sektorn. Utsläppen inom icke-handlande sektorn var drygt 6 miljoner ton lägre än målbanan år 2015. Mer information om Sveriges del i EU:s klimatmål och om EU:s klimatmål för 2030 finns på:
