En stor andel av Sveriges konsumtion tillgodoses av import, samtidigt som vi har en stor export. I de konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser ingår utsläpp av svensk konsumtion som orsakas utomlands. De konsumtionsbaserade utsläppen kompletterade de territoriella utsläppen genom att spegla Sveriges befolknings totala påverkan på klimatet.
Att beräkna konsumtionsutsläpp viktigt för att nå miljömålen
2010 antog Riksdagen ett generationsmål för Sverige som anger inriktningen för svenskt miljöarbete. För att nå det utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, behöver vi kunna följa upp även de utsläpp som orsakas av vår import.
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser
Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 10 ton per person och år. Det innebär att det inte räcker med att Sveriges utsläpp inom våra gränser minskar. Även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder behöver minska för att detta mål ska uppfyllas.
Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Det vanligaste beräkningssättet för klimatpåverkande utsläpp omfattar utsläpp inom Sveriges gränser (s.k. territoriella utsläpp). Territoriella utsläpp bygger på internationellt överenskomna metoder. För att få en fullständig bild av Sveriges klimatpåverkan presenteras även utsläpp enligt ett konsumtionsperspektiv av Naturvårdsverket.
Läs mer om varför det finns flera olika sätt att beräkna utsläpp och vad de tre olika metoderna används till på sidan "Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp".
Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp inkluderar utsläpp i tidigare led
Konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar en produkts alla utsläpp som sker i alla led innan den konsumeras, oavsett var dessa utsläpp sker.
Allt som produceras i en ekonomi ingår i nationalräkenskaperna som tas fram av SCB (häri beräknas bland annat BNP) vilket ligger till grund för beräkningarna av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen.
Figuren visar tre huvudsakliga delar som konsumtionsbaserade utsläpp kan beräknas för:
- hushållens konsumtion
- offentlig konsumtion och investeringar
- exporterande företag
Som figuren visar, så inkluderar totala konsumtionsbaserade utsläpp hushållens konsumtion samt den offentliga konsumtionen och investeringar. Men även det som exporteras från Sverige har fört med sig import i tidigare led, i form av exempelvis råvaror och energi som används till produktion och förädling, innan produkterna exporteras.
Vad ingår i de konsumtionsbaserade utsläppen?
Hushållens konsumtion är en stor utsläppskälla
Gruppen hushållens konsumtion består av utsläpp som kan kopplas till hushållens utgifter för varor och tjänster, som används för att tillgodose hushållens behov.
Sådana varor och tjänster som finansierats av offentliga myndigheter, exempelvis tandvårdsbidrag, ingår inte i denna grupp, de ingår istället i offentlig konsumtion.
Hushållens konsumtion består av utsläpp som kan kopplas till hushållens utgifter för varor och tjänster och går att bryta ned till fem utgiftsområden. De är livsmedel, transporter, boende, kläder och skor samt en övrig post. Posten övrigt inkluderar bland annat sjukvårdsprodukter och vård.
Offentlig konsumtion och investeringar står för en tredje del
Gruppen offentlig konsumtion och investeringar innehåller utsläpp som kan kopplas till:
- konsumtionsutgifter som stat och kommuner har, för exempelvis vård och andra offentliga tjänster
- de konsumtionsutgifter som hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) vilket till exempel kan vara idrottsklubbar, sjukhus, välgörenhetsorganisationer, skolor, miljö- och djurskyddsföreningar, trossamfund, bransch- och fackföreningar, vissa stiftelser
- investeringar.
Observera att en del av de utsläpp som kopplas hit är utgifter som finansieras av de offentliga myndigheterna och som sedan ges till hushållen. Exempel på sådant är privat läkarvård och läkemedel.
Investeringar inkluderar utsläpp som kan kopplas till följande tre delgrupper: fasta bruttoinvesteringar (kan vara allt från exempelvis byggnader, maskiner och utrustning, till datorprogram, konstnärliga verk och patent), lagerinvesteringar och värdeföremål.
Sverige exporterar mycket och därmed stora utsläpp
I gruppen export ingår utsläpp som kan kopplas till svensk export av varor och tjänster. Skillnaden jämfört med de totala konsumtionsbaserade utsläppen (inhemsk slutlig användning), är att produkterna sedan inte konsumeras i Sverige. Dessa utsläpp ingår ej i svenska konsumtionsbaserade utsläpp eftersom slutanvändningen sker utomlands och följaktligen tillhör ett annat lands konsumtionsutsläpp. Läs mer på sidan:
Modell för konsumtionsbaserat sätt att beräkna utsläpp
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser beräknas med en så kallad miljöexpanderad input-outputanalys. I analysen inkluderas utsläpp i hela produktionsprocessen, oavsett var utsläppen sker.
Basen för uträkningarna ligger i hur man mäter utbud och efterfrågan i ekonomin. Vilket kombineras med utsläpp per bransch för produkter som tillverkas i Sverige och med utsläpp per BNP för importerade produkter. Även utsläpp orsakade av resor och transporter i andra länder inkluderas i beräkningarna.
Utsläpp och upptag i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i beräkningarna. Läs gärna mer om metodiken som används i Miljöräkenskaperna från Statistiska centralbyrån (SCB).