I screeningstudien har ytvatten och sediment från en badsjö analyserats i maj, augusti och oktober. Koncentrationerna av UV-filter var högst under badsäsongen men det fanns fortfarande en mindre mängd kvar nästa vår. UV-filtren sprider sig någon kilometer i vattnet från badplatsen. Halterna i sedimentet ger en bättre bild av föroreningsrisken än halterna i ytvattnet. I sediment i närheten av badplatser hittades UV-filter både i maj, augusti och i oktober. Den högsta koncentrationen av UV-filtret BP3 i sedimentet tyder på en möjlig miljörisk. Det är också oroande att en del UV-filter tycks ackumuleras i sedimentet, vilket speciellt gäller UV360. I augusti har ytvattnet analyserats på morgonen, mitt på dagen och på kvällen. De högsta halterna uppmättes inte så förvånande mitt på dagen.
UV-filter i slam
Vattnet till och från avloppsreningsverk har också analyserats och det framgår att 97–98 procent av UV-filtren renas bort från vattnet men koncentrationen av OC7, HMS och EHS i slammet har ökat mellan 2009 och 2015.
UV-filter som huvudsakligen används i textilier hamnar oftast i vattnet genom tvätt av textilierna och återfinns därför främst i reningsverk.
Studien är gjord av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket och så vitt rapportförfattarna vet är det första gången som rester av UV-filtren etylhexatyltriazon, bemotrizinol, UV360 och iscotrizonol påvisats i svensk miljö. Författarna bedömer att dessa UV-filter kan bli påtagliga nya kontaminerare.
IVL-studie
Studien Screening 2014, Analysis of UV-filters (and fragrances) used in cosmetics and textiles (Number C 138, November 2015, Report, IVL) är skriven av Mikael Remberger, Momina Bibi, Lennart Kaj och Eva Brorström-Lundén.
Kontakt på Naturvårdsverket: Maria Linderoth