Miljömålssystemets historia

Mål för miljöpolitiken har funnits sedan 1991. År 1999 fastställde riksdagen de första 15 nationella miljökvalitetsmålen.

Historik över Sveriges miljömål

Sortera på: fallande - stigande
  • 4 juni 1991

    Riksdagen fastställde mål för hela miljöpolitiken för första gången, se Jordbruksutskottets betänkande 1990/91:JoU30:
    - skydda människors hälsa
    - bevara den biologiska mångfalden
    - hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt
    - skydda natur- och kulturlandskap.

    Naturvårdsverket strukturerade arbetet för att nå miljöpolitikens mål utifrån 13 miljöhot:
    - Klimatpåverkande gaser
    - Uttunning av ozonskiktet
    - Försurning av mark och vatten
    - Fotokemiska oxidanter/marknära ozon
    - Tätorternas luftföroreningar och buller
    - Övergödning av mark och vatten
    - Påverkan genom metaller
    - Påverkan av organiska miljögifter
    - Introduktion och spridning av främmande organismer
    - Nyttjandet av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs
    - Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur
    - Anspråk mot särskilt värdefulla områden
    - Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter.

    Senare tillkom ett 14:e miljöhot: Strålning.

    Jordbruksutskottets betänkande 1990/91:JoU30 på riksdagen.se
    Illustrationer av de 13 miljöhoten
    Illustrationer av de 13 miljöhoten.
  • 28 april 1999

    Riksdagen fastställde generationsmålet och de 15 första nationella miljökvalitetsmålen som gäller än idag. Syftet med miljökvalitetsmålen var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling. De stora miljöfrågorna skulle vara lösta inom en generation, det vill säga till omkring år 2020-2025. Läs mer i Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1998/99:MJU6.

    Fyra övergripande miljömålsfrågor med varsin ansvarig myndighet ingick även i miljömålssystemet:
    - Naturmiljön (Naturvårdsverket)
    - Kulturmiljön (Riksantikvarieämbetet)
    - Hälsofrågor (Socialstyrelsen)
    - Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader (Boverket).

    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1998/99:MJU6 på riksdagen.se
  • 23 november 2001

    Riksdagen beslutade från 23 november 2001 och framåt om sammanlagt 73 delmål, se Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2001/02:MJU3. Delmålen angav inriktning, tidsperspektiv och konkretiserade arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Delmålen ersattes av etappmål år 2010.

    Delmålen och åtgärder för att nå delmålen skulle utformas med utgångspunkt i fem så kallade grundläggande värden:
    - människors hälsa
    - den biologiska mångfalden och naturmiljön
    - kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
    - ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
    - en god hushållning med naturresurserna.

    Tre åtgärdsstrategier skulle vara vägledande för det framtida miljöarbetet:
    - effektivisering av energianvändning och transporter
    - giftfria och resurssnåla kretslopp
    - hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.

    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2001/02:MJU3 på riksdagen.se
  • 25 november 2005

    Riksdagen antog det 16:e miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" om biologisk mångfald, se Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2005/06:MJU3. Vissa delmål togs bort och andra tillkom eller ändrades. Den övergripande miljömålsfrågan Naturmiljön togs bort.

    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2005/06:MJU3 på riksdagen.se
  • 22 juni 2010

    Riksdagen tog beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen, se Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25.

    De övergripande miljömålsfrågorna bakades in i de så kallade strecksatserna till generationsmålet.

    Målstrukturen utgörs av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Etappmålen ersätter de dåvarande 73 delmålen och fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl, av riksdagen.

    Alla delmål slutredovisades i rapporten "Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011".

    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25 på riksdagen.seMiljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011
  • 26 april 2012

    Regeringen gav alla miljökvalitetsmål sina så kallade preciseringar, se regeringsbeslut M2012/1171/Ma. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av miljökvalitetsmålen.

    Regeringsbeslut M2012/1171/Ma (pdf)

Sidan senast uppdaterad: 25 september 2018Sidansvarig: Fredrik Rangstedt