Nedskräpning sker på land och till havs och är ett hållbarhetsproblem på flera olika sätt. Djur och människor riskerar att skadas av skräpet och kommunerna har stora kostnader för att städa stadsmiljöer och stränder. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning och skadegörelse.
Skräp källa till mikroplaster
Nedskräpningen och mängden plastskräp ökar hela tiden. Mikroplaster finns överallt men det är osäkert hur de påverkar människa och miljön.
Ett av de största hoten mot biologisk mångfald
Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med i dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Mer än en miljon fåglar och hundra tusen däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Skräp skadar också fiskeredskap och fartyg.
Plast är en ekonomiskt värdefull resurs
som går förlorad om den inte samlas in
och återvinns eller används flera gånger.
Vanligaste skräpet
I december 2018 lämnades en statlig utredning om hållbara plastmaterial in till regeringen (SOU 2018:84). I utredningen identifierades följande plastföremål, utan inbördes rangordning, som särskilt förekommande i nedskräpningssammanhang, med risk för att ställa till skada.
- cigarettfimpar,
- förlorade fiskeredskap,
- förpackningar för snacks, godis, glass och snabbmat,
- förpackningsplast från industri och handel inklusive styva plastband,
- plastbestick och sugrör,
- plastfragment inklusive fragment från expanderad polystyren,
- plastkapsyler och lock,
- plastpåsar samt
- rep, snören och nätdelar.
Utöver dessa produkter menade utredningen att bomullstops och ballonger med tillhörande föremål, som till exempel ballongpinnar, bör läggas till listan.
Arbete för en minskad nedskräpning
Naturvårdsverket samarbetar med stiftelsen Håll Sverige Rent, som arbetar med förebyggande insatser och skräpplockaraktiviteter för att minska nedskräpningen. Tillsammans har vi tagit fram en vägledning för hur kommuner och andra aktörer kan arbeta strategiskt och långsiktigt med nedskräpningsfrågan, liksom metoder för att mäta mängden skräp i olika miljöer.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med organisationen Håll Sverige Rent ta fram en handlingsplan för informationsinsatser till allmänheten under 2018–2020 för att minska nedskräpningen och öka kunskapen hos allmänheten om dess negativa effekter.