En hållbar plastanvändning kan i korthet sammanfattas som att skapa resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden utan läckage, där plast används på rätt plats. Vården kan bidra till detta exempelvis genom att använda så lite material som möjligt, byta ut vissa engångsartiklar mot flergångsartiklar, välja återvunnen eller förnybar råvara vid inköp av nya produkter, och arbeta för en ökad materialåtervinning av förpackningar och andra produkter.
Användning av plast i vården
Svensk sjukvård köpte 2017 uppskattningsvis in 813 000 000 engångsprodukter. Nästan hälften av antalet engångsprodukter var handskar, med en total vikt om ca 2 100 ton. Blodpåsar och engångsförkläden har uppskattats till 80 respektive 1 900 ton.
Klimatpåverkan
Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning ger sammanlagt ett utsläpp på cirka 5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast
Klimatpåverkan från de svenska landstingens och regionernas inköp motsvarade enligt Upphandlingsmyndigheten år 2016 ca 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Hälso- och sjukvårdsmaterial står för en betydande del av dessa. Som en jämförelse var samma år Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp ungefär 87 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I konsumtionsbaserade utsläpp ingår utsläpp i Sverige och utomlands till följd av hushållens och offentlig sektors konsumtion, liksom samhällets investeringar i t ex byggnader och infrastruktur.
Läckage av mikroplast till naturen
Kunskapsluckorna är stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur. Vi vet att mikroplast förekommer över hela världen; från djuphavsbottnar till grunda områden, i såväl marina miljöer, som i inlandsvatten och på land.
Naturvårdsverket redovisade till regeringen 2017 vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Utredningen visar att de huvudsakliga källorna troligtvis är nedskräpning och fragmentering av makroplast, väg- och däckslitage, läckage av granulat från konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, och industriell produktion och hantering av plastpellets.
Tvätterier är alltså en källa till mikroplast. En studie av mikroplast i avloppsvatten från tvätterier, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, har visat att partiklar i storleksordningen 5-15 mikrometer dominerar i avloppsvatten från tvätterier. De flesta av dessa partiklar bestod av andra material än plast. Mängden mikroplast varierade i hög grad mellan olika tvätterier. Vattenrening hade betydande inverkan på mängden mikroplastpartiklar, för de anläggningar som studerades minskade anläggningens vattenrening antalet mikroplastpartiklar med mellan 65% och 97%.