En genetiskt modifierad organism (GMO) är förändrad i arvsmassan på ett sätt som inte kan ske naturligt. GMO som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige ska inte släppas ut i miljön.
Användningen av GMO kan vara både till nytta och skada för den biologiska mångfalden beroende på vad som modifierats. Positiva effekter kan till exempel uppstå om en gröda gjorts resistent mot någon växtsjukdom, vilket i sin tur leder till att man kan använda mindre bekämpningsmedel. Negativa effekter kan till exempel uppstå om främmande gener kan sprida sig i naturen eller om andra organismer skadas. Innan fältförsök görs i Sverige eller en GMO godkänns i EU görs alltid en riskbedömning för att utesluta negativa effekter.
Idag pågår fältförsök av bland annat hybridasp som har modifierats genetiskt för att klara torrare och strängare miljöförhållanden eller som är resistenta mot skadeinsekter, raps som är tolerant mot ett bekämpningsmedel och sockerbeta som har förändrats för att vara resistent mot ett mycket skadligt virus och ett bekämpningsmedel.
All annan verksamhet än fältförsöken sker idag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att GMO hålls i till exempel ett laboratorium eller ett växthus för att förhindra att de kommer ut i miljön. Dessa GMO produceras för användning i läkemedel eller andra produkter.
Effekter på den biologiska mångfalden
Det är nödvändigt att göra en riskvärdering innan en GMO sätts ut i miljön. Naturvårdsverket har till uppgift att bedöma sådana riskvärderingar.
Bedömningen av hur GMO påverkar den biologiska mångfalden sker på tre nivåer:
- Påverkan på genetisk variation. Kommer den genmodifierade organismens unika egenskaper att kunna spridas till vilda släktingar och på så sätt minska eller förändra deras genetiska variation?
- Påverkan på populationer. Kan påverkan på den genetiska variationen i sådana fall leda till en minskning av vilda populationer av samma släkte som den genetiskt förändrade arten eller t.o.m förlust av dessa vilda släktingar? Kan den genetiskt förändrade organismen skada andra växter eller djur än de som var tänkta (icke målorganismer) på något annat sätt?
- Påverkan på ekosystem. Kommer den genetiskt förändrade organismen att orsaka skada på ekosystemet genom att exempelvis påverka ekologiska processer som näringskedjan eller nedbrytningsprocessen? Kan odlingen av GMO öka eller minska användning av bekämpningsmedel eller påverka miljön på annat sätt?
Det finns starka kopplingar mellan de tre nivåerna. Minskad genetisk variation hos en art kan leda till en försämrad anpassningsförmåga vid till exempel klimatförändringar. Minskade populationer kan i sin tur påverka andra arter inom ekosystemet och även hela ekosystemet.
Forskning och uppföljning är viktig
Kunskapen om de långsiktiga effekterna av eventuell genspridning från genetiskt modifierade organismer är fortfarande mycket begränsad. Forskning och uppföljning bör fokusera på skador som kan uppstå efter lång tid och/eller är indirekta, samt skador som blir synliga först vid storskalig användning. Forskningen bör även fokusera på hur man kan förhindra genspridning från en GMO till vilda släktingar. Forskning, utveckling och framtida övervakning och uppföljning av användningen är därför viktig.