Varor och tjänster påverkar miljön under hela livscykeln, vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter i alla led. En omställning till mer hållbara alternativ är positivt inte bara för miljön utan även för vår hälsa.
Naturvårdsverket tar fram och analyserar kunskap om konsumtionens miljöpåverkan, utvecklar och genomför åtgärder och styrmedel som främjar hållbara beslut i näringsliv, handel, offentlig sektor, för konsumenter, regioner och kommuner.
Samverkan för hållbarhet
En stor del av Naturvårdsverkets arbete bygger på samverkan med andra aktörer, både nationellt och internationellt.
En viktig del av den nationella samverkan sker inom Miljömålsrådet där nationella och regionala myndigheter gemensamt tar fram förslag till regeringen på åtgärder för att nå miljömålen. Naturvårdsverket representeras i rådet av generaldirektör Björn Risinger.
I arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2019 genomfördes ett samverkansprojekt där förslag till lösningar inom hållbar konsumtion och produktion diskuterades. Arbetet resulterade bland annat i tre förslag som presenteras i slutredovisningen till regeringen under 2019. Under arbetets gång fördes även diskussioner inom en rad områden som inte kom med i rapporten som överlämnades till regeringen. Vid projektets avslut togs en arbetsrapport fram som beskriver arbetsprocessen och presenterar de diskussioner som fördes i projektet. Rapportens innehåll ska inte ses som ställningstaganden från de ingående myndigheterna utan som ett underlag till fortsatt arbete.
Gränsöverskridande problem
Arbetet för en hållbar konsumtion och produktion syftar inte bara till att nå de svenska miljömålen utan ingår även som en viktig del i EU:s miljöarbete och i Sveriges åtaganden internationellt. Dagens konsumtion och produktion är ett gränsöverskridande problem och måste lösas med internationell samverkan. Svensk konsumtion påverkar miljön utanför Sveriges gränser och andra länders konsumtion påverkar vår livsmiljö.