EU har under UNFCCC antagit klimatmål till 2020 och 2030. EU:s samlade utsläpp ska minska med 20 procent till 2020 och med 40 procent till 2030 jämfört med 1990. Det europeiska rådet har dessutom ställt sig bakom målet att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med mellan 80-95 procent till 2050, varav minst 80 procent inom regionen.
EU:s klimatmål till 2020 är en del av det så kallade klimat- och energipaket från 2009. År 2014 togs de första besluten om EU:s klimat- och energiramverk till 2030. Hur åtagandet är uppbyggt i klimat- och energipaketet samt klimat- och energiramverket redovisas i figurerna nedan.
Sverige har inom EU enbart ett åtagande för de sektorer som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, den så kallade icke-handlande sektorn till 2020 men i åtagandet till 2030 ingår även markanvändningssektorn (LULUCF).
Sveriges nationella mål för den icke-handlande sektorn har en högre ambitionsnivå än Sveriges åtagande i EU. Läs mer om Sveriges nationella klimatmål samt Sveriges klimatlag och klimatramverk på:
EU:s klimat- och energipaket sätter målen fram till 2020
Figuren visar fördelningen av EU:s klimatmål om 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser år 2020 jämfört med 1990. MS – EU:s medlemsstater, EU ETS – EU:s system för handel med utsläppsrätter, ESD – fördelningen av beting i icke-handlande sektorn på EU-nivå fram till 2020.
Utsläppen från anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska minska med 21 procent till 2020, jämfört med 2005 sett över hela EU. Gentemot UNFCCC ligger ansvaret för genomförandet av systemet hos europeiska kommissionen.
Läs mer om EU:s system för handel med utsläppsrätter på:
Utsläppen som sker i den icke-handlande sektorn ska minska med 10 procent till 2020 inom EU, jämfört med 2005. Ansvaret för denna minskning har fördelats mellan medlemsländerna. Minskningen regleras enligt det så kallade ansvarsfördelningsbeslutet (ESD) (Beslut nr 406/2009/EG Effort Sharing Decision).
Varje medlemsland har enligt beslutet ansvar för ett eget mål för den icke-handlande sektorn. Målen varierar mellan att tillåta ökade utsläpp om 20 procent till att kräva minskade utsläpp om 20 procent till 2020 jämfört med 2005. Sveriges klimatmål för 2020 inom EU:s ansvarsfördelning är en minskning om 17 procent. I ansvarsfördelningsbeslutet regleras även nivån på en linjär utsläppsbana per medlemsland för perioden 2013-2020, med tillhörande flexibiliteter. Utsläppsbanan får (i genomsnitt) inte överskridas under perioden.
De utsläpp och sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsbeslutet är framförallt direkta utsläpp från bostäder och lokaler, inrikes transporter (utom flyg), jordbruk, avfallshantering samt utsläpp från industrier och energitillförselanläggningar som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Energi- och klimatramverket är EU:s bidrag till Parisavtalet
Figuren visar fördelningen av EU:s klimatmål om 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser år 2030 jämfört med 1990. MS – EU:s medlemsstater, EU ETS – EU:s system för handel med utsläppsrätter, ESR – fördelningen av beting i icke-handlande sektorn på EU-nivå för perioden 2021-2030, LULUCF – sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
2015 presenterade den europeiska kommissionen ett förslag till revidering av EU:s system för handel med utsläppsrätter för perioden efter 2020. Under 2016 presenterade den europeiska kommissionen ytterligare förslag om hur övriga delar av EU:s klimat- och energiramverk till 2030 ska genomföras.
Ytterligare ett centralt förslag från 2016 gäller hur växthusgasutsläpp och -upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska omfattas av och regleras i EU:s klimat- och energiramverk.
Enligt EU:s ramverk ska de samlade utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter minska med 43 procent jämfört med 2005. Utsläppen som ingår i den icke-handlande sektorn ska minska med 30 procent jämfört med 2005. EU har även beslutat att införa regler för utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk i klimat- och energiramverket.
I och med beslutet om EU:s styrningsförordning för energiunionen och klimatåtgärder i december 2018 är regelverken under energi- och klimatramverket färdigförhandlade. De tre förordningarna är: