Om klimatförändringarna
Sveriges klimat har redan blivit både varmare och mer nederbördsrikt. Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader väntas klimatförändringen få betydande konsekvenser för naturmiljö och samhälle. Effekter så som förskjuten växtsäsong, havsnivåhöjning, torka, skogsbränder och översvämningar ställer krav på åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av och de vi inte kommer kunna förhindra i framtiden.
Hos SMHI finns ett omfattande underlag med nationella och globala klimatscenarier, hur havsnivåerna påverkas, historisk klimatdata med mera. Även Naturvårdsverket bedriver ett stort arbete inom klimatfrågan. Mer information hittar du via länkarna på denna sida.
Naturvårdsverkets roll
2018 antogs den Nationella strategin för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) av riksdagen. Strategins övergripande syfte är att stärka det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige och den nationella samordningen av klimatanpassning. Strategin lyfter ett antal särskilt angelägna områden för det fortsatta arbetet med klimatanpassning. Ett flertal har en tydlig koppling till Naturvårdsverkets verksamhet.
Ett oberoende nationellt expertråd för klimatanpassning inrättades även vid SMHI. Expertrådets uppgift är att följa och utvärdera det nationella anpassningsarbetet och ta fram underlag för revidering av Nationella strategin. Arbetet ska ske i en femårig nationell policycykel.
Arbetet med den nationella anpassningen regleras genom Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428) som trädde i kraft den 1 januari 2019. Samtliga 21 länsstyrelser och 32 nationella myndigheter, däribland Naturvårdsverket, berörs av förordningen. Enligt förordningen har myndigheterna skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.
Myndigheternas klimatanpassningsarbete ska utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys över hur verksamheten påverkas i ett förändrat klimat. Mål och handlingsplan för arbetet ska tas fram. Vidare ska myndigheterna årligen rapportera sitt arbete med klimatanpassning till SMHI. Länsstyrelserna ska även inom sitt uppdrag bland annat initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete.
Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning
I regleringsbrevet för budgetår 2018 fick Naturvårdsverket även i uppdrag att ta fram mål och handlingsplan för hur Naturvårdsverkets verksamhet ska anpassas till ett förändrat klimat. Enligt uppdraget ska handlingsplanen grundas i en analys av klimatförändringens påverkan inom Naturvårdsverkets ansvarsområden samt förmedla resurser, tillvägagångssätt, ansvarsfördelning, samverkansbehov och tidsramar för arbetet.
Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning har även utgått från andra styrande dokument, såsom Nationella strategin (prop. 2017/18:163) och Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428).
Exempel på Naturvårdsverkets klimatanpassningsarbete
Ekosystemtjänster
Att arbeta med klimatanpassning med utgångspunkt från de naturgivna förutsättningarna eller med naturen som förebild, ökar möjligheten att nå flera miljö- och samhällsmål samtidigt.
Det finns olika typer av ekosystemtjänster, men i ett klimatsammanhang är de viktigaste funktionerna de vatten- och temperaturreglerande tjänsterna som naturen kan utföra. Ett exempel är att en våtmark bidrar i klimatanpassningen genom att fördröja vattnet i landskapet, samtidigt som den bidrar till att kväve och fosfor renas och den biologiska mångfalden gynnas. Dessutom kan området användas för rekreation och friluftsliv.
Naturvårdsverket har bland annat tagit fram en guide om hur ekosystemtjänster kan värderas, som ett stöd i bland annat samhällsplanering.
Grön infrastruktur
Grön infrastruktur är ett verktyg för samhällsplanering med ett helhetsperspektiv på landskapens kvalitéer och ekologiska samband. Arbetet med grön infrastruktur ska vara en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser. Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.
Alla länsstyrelser arbetar nu med att kartlägga landskapens kvalitéer och ta fram regionala handlingsplaner med förslag på insatser och åtgärder. Arbetet sker i dialog och samverkan med landskapets olika aktörer. Handlingsplanerna ska vara klara den 1 oktober 2018, och länsstyrelserna kommer att ha sina handlingsplaner på remiss i slutet av 2017 och början av 2018.
Vägledning om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, ekosystemtjänster och klimatanpassning vid fysisk planering
Behovet av klimatanpassning och hänsyn till ekosystemtjänster ökar och har både en stark koppling till varandra och till en väl fungerande grön infrastruktur. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som ska ge en fördjupad och tydligare bild av hur de regionala handlingsplanerna kan utgöra underlag för ökat hänsynstagande till ekosystemtjänster och klimatanpassning i den fysiska planeringen. Vägledningen ger exempel på underlag och verktyg som kan användas, samt olika analyser som kan läggas till grund för prioritering av insatser. En viktig utgångspunkt är att prioritera ekosystembaserade lösningar för klimatanpassning framför artificiella tekniska lösningar.
Ekonomiskt bidrag - LIFE Klimatanpassning
LIFE är ett EU-program som årligen stöttar miljöprojekt med finansiellt stöd. Inom ett av delprogrammen går det att söka pengar för klimatanpassning. Prioriteringsområdet Klimatanpassning ger stöd åt insatser för att öka återhämtningsförmågan vid klimatförändring, framför allt genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla integrerade metoder samt utveckla och demonstrera innovativa tekniker, system och metoder. LIFE:s budget för perioden 2014-2020 är högre än någonsin tidigare: 3,46 miljarder euro.
Yttranden och regeringsuppdrag om klimatanpassning
Pågående forskning som Naturvårdsverket finansierar
Under 2018 och 2019 finansierar Naturvårdsverket två forskningsprojekt vars primära syfte är att utöka kunskapsunderlaget vad gäller förvaltning av ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag i ett förändrat klimat.
De två projekten:
- FRESHREST: Freshwater landscapes - management and restoration with climate change.
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU – Institutionen för akvatiska resurser.
Syftet är att sammanställa kunskapsläget när det gäller klimatförändringar och dess påverkan på limniska ekosystem (sjöar och vattendrag).
- FRESHMAN: Management of freshwater ecosystems in a changing climate - effectiveness of restoration measures.
Umeå Universitet – Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Syftet är att utvärdera hur metoder för restaurering av sjöar och vattendrag och angränsande ekosystem kommer att svara på klimatförändringar och analysera tillgängliga alternativ för att förvalta biologisk mångfald och ekosystemfunktioner i ett nytt klimat.
Lär av andra
På webbplatsen Klimatanpassningsportalen kan du ta del av både svenska och internationella lärande exempel.