Om klimatförändringarna
De konsekvenser klimatförändringarna för med sig är många, omfattande och delvis dåligt kända. Klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas inom de flesta samhällssektorer. Hos SMHI finns ett omfattande underlag med nationella och globala klimatscenarier, hur havsnivåerna påverkas, historisk klimatdata med mera. Även Naturvårdsverket bedriver ett stort arbete inom klimatfrågan. Mer information hittar du via länkarna på denna sida.
Naturvårdsverkets roll
Naturvårdsverket bedriver ett strategiskt arbete kring biologisk mångfald och klimatanpassning utifrån den strategi som togs fram 2015, med ambitionen att hela tiden utveckla arbetet mot att omfatta alla relevanta områden inom organisationen.
I Sverige är ansvaret för klimatanpassning fördelat på alla centrala myndigheter utifrån deras respektive ansvarsområde. En stor del av arbetet sker via det Nationella myndighetsnätverket för klimatanpassning, där Naturvårdsverket medverkar. Nätverket består av 19 myndigheter samt representanter från länsstyrelserna. Mer information om nätverket hittar du i informationsboxarna på denna sida.
I regleringsbrevet för budgetår 2018 har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram mål och handlingsplan för hur Naturvårdsverkets verksamhet ska anpassas till ett förändrat klimat. Handlingsplanen ska grundas i en analys av klimatförändringens påverkan inom Naturvårdsverkets ansvarsområden samt förmedla resurser, tillvägagångssätt, ansvarsfördelning, samverkansbehov och tidsramar för arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2019.
Stöd i klimatanpassningsarbetet
Ekosystemtjänster
Att arbeta med klimatanpassning med utgångspunkt från de naturgivna förutsättningarna eller med naturen som förebild, ökar möjligheten att nå flera miljö- och samhällsmål samtidigt.
Det finns olika typer av ekosystemtjänster, men i ett klimatsammanhang är de viktigaste funktionerna de vatten- och temperaturreglerande tjänsterna som naturen kan utföra. Ett exempel är att en våtmark bidrar i klimatanpassningen genom att fördröja vattnet i landskapet, samtidigt som den bidrar till att kväve och fosfor renas och den biologiska mångfalden gynnas. Dessutom kan området användas för rekreation och friluftsliv.
Naturvårdsverket har bland annat tagit fram en guide om hur ekosystemtjänster kan värderas, som ett stöd i bland annat samhällsplanering.
Grön infrastruktur
Grön infrastruktur är ett verktyg för samhällsplanering med ett helhetsperspektiv på landskapens kvalitéer och ekologiska samband. Arbetet med grön infrastruktur ska vara en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser. Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Alla länsstyrelser arbetar nu med att kartlägga landskapens kvalitéer och ta fram regionala handlingsplaner med förslag på insatser och åtgärder. Arbetet sker i dialog och samverkan med landskapets olika aktörer. Handlingsplanerna ska vara klara den 1 oktober 2018, och länsstyrelserna kommer att ha sina handlingsplaner på remiss i slutet av 2017 och början av 2018.
Vägledning om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, ekosystemtjänster och klimatanpassning vid fysisk planering
Behovet av klimatanpassning och hänsyn till ekosystemtjänster ökar och har både en stark koppling till varandra och till en väl fungerande grön infrastruktur. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som ska ge en fördjupad och tydligare bild av hur de regionala handlingsplanerna kan utgöra underlag för ökat hänsynstagande till ekosystemtjänster och klimatanpassning i den fysiska planeringen. Vägledningen ger exempel på underlag och verktyg som kan användas, samt olika analyser som kan läggas till grund för prioritering av insatser. En viktig utgångspunkt är att prioritera ekosystembaserade lösningar för klimatanpassning framför artificiella tekniska lösningar.
Våtmarker
Regeringen har aviserat i budgetpropositionen om satsningen på återställande av våtmarker. Mer information kommer finnas på Naturvårdsverkets webbplats när Naturvårdsverket har fått sitt regleringsbrev.
Ekonomiskt bidrag – stadsinnovationer
Stadsinnovationer – stöd för spetstekniker och avancerade systemlösningar är en del av regeringens satsning på klimatåtgärder. Under 2016–2019 finns 68 miljoner kronor att ansöka om till projektering, förstudier och annan planering som ökar användningen av spetstekniker och avancerade systemlösningar i stadsmiljöer och klimatanpassning är en av aspekterna det går att söka pengar inom.
Ekonomiskt bidrag - LIFE Klimatanpassning
LIFE är ett EU-program som årligen stöttar miljöprojekt med finansiellt stöd. Inom ett av delprogrammen går det att söka pengar för klimatanpassning. Prioriteringsområdet Klimatanpassning ger stöd åt insatser för att öka återhämtningsförmågan vid klimatförändring, framför allt genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla integrerade metoder samt utveckla och demonstrera innovativa tekniker, system och metoder. LIFE:s budget för perioden 2014-2020 är högre än någonsin tidigare: 3,46 miljarder euro.
Yttranden och regeringsuppdrag om klimatanpassning
Pågående forskning som Naturvårdsverket finansierar
Under 2018 och 2019 finansierar Naturvårdsverket två forskningsprojekt vars primära syfte är att utöka kunskapsunderlaget vad gäller förvaltning av ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag i ett förändrat klimat.
De två projekten:
- FRESHREST: Freshwater landscapes - management and restoration with climate change.
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU – Institutionen för akvatiska resurser.
Syftet är att sammanställa kunskapsläget när det gäller klimatförändringar och dess påverkan på limniska ekosystem (sjöar och vattendrag).
- FRESHMAN: Management of freshwater ecosystems in a changing climate - effectiveness of restoration measures.
Umeå Universitet – Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Syftet är att utvärdera hur metoder för restaurering av sjöar och vattendrag och angränsande ekosystem kommer att svara på klimatförändringar och analysera tillgängliga alternativ för att förvalta biologisk mångfald och ekosystemfunktioner i ett nytt klimat.
Dokumentation från konferenser och större seminarier
Tillsammans med SMHI, Livsmedelsverket och SGI var Naturvårdsverkets medarrangör till konferensen Klimatanpassning Sverige den 7 september 2017.
Lär av andra
På webbplatsen Klimatanpassningsportalen kan du ta del av både svenska och internationella lärande exempel.