INNEHÅLL NEDAN:
Därför behövs regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Utvecklingen går åt fel håll för ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald. Detta trots åtgärder, nationella mål och internationella åtaganden. Naturliga livsmiljöer har minskat och naturen har blivit allt mer fragmenterad genom mänsklig exploatering och intensifierat brukande.
En förutsättning för att djur och växter ska kunna leva och sprida sig i landskapet är att deras livsmiljöers kvalitet är tillräckligt god och ytan är tillräckligt stor. Ofta är utrymmet för litet och avstånden mellan områden för stora. Naturen känner inga administrativa gränser. Det behövs bättre möjlighet till spridning för arter mellan olika naturområden i landskapet.
I Sverige har vi arbetat mycket med att skydda natur, växter och djur. Men det räcker inte. Grön infrastruktur innebär ett ökat fokus på de större sambanden i landskapet där vardagslanskapet är en viktig del. På alla länsstyrelser pågår ett intensivt arbete för att ta fram och utveckla regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Handlingsplanerna innebär ett ökat fokus på att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land-, vatten- och havsområden. Det ska bidra till att nå svenska och internationella miljö- och hållbarhetsmål samt friluftsmål
Handlingsplanerna ska bidra till att landskapets alla olika aktörer som exempelvis markägare, kommuner, näringsliv, intresseföreningar och myndigheter, tillsammans i dialog och samverkan, kan skapa sammanhängande nätverk av natur med fungerande livsmiljöer för växter, djur och människor. Handlingsplanerna är ett viktigt verktyg för att grön infrastruktur ska beaktas vid samhällsplanering, tillståndsprövning, riktade naturvårdsinsatser eller vid pågående brukande av mark- och vattenområden.
Arbetet med handlingsplanerna är ett löpande arbete och dess innehåll ser olika ut i landet eftersom arbetet med grön infrastruktur ska anpassas till regionala förhållanden.
Film om grön infrastruktur
Innehåll i filmen:
Nyttan med att arbeta med grön infrastruktur
Människan behöver långsiktigt hållbara landskap med hög biologisk mångfald och fungerande ekosystem. Vi behöver få rent vatten, mat, ren luft, god hälsa och naturupplevelser i attraktiva landskap och grönare städer. Natur i vår närmiljö får oss människor att må bättre, både genom möjlighet till friluftsliv och genom olika ekosystemtjänster som vi människor på olika sätt behöver.
Vad innebär arbetet med grön infrastruktur?
Arbetet med grön infrastruktur innebär inga nya regler eller ny lagstiftning och de regionala handlingsplanerna påverkar inte markägares grundläggande rättigheter och skyldigheter. Handlingsplanerna utgör ett samlat kunskaps-, prioriterings- och planeringsunderlag som ger möjlighet till nya perspektiv för hela landskapet. där vi inte utgår från olika små och skilda enheter utan istället hur de hänger ihop i större sammanhang, i hela landskapet.
Alla som verkar i landskapet, på landsbygd och i tätorter, behöver hitta nya, gemensamma arbetssätt för att kunna planera för och ta hänsyn till helheten i landskapet. De regionala handlingsplanerna är ett viktigt verktyg för att underlätta det gemensamma arbetet för att stärka grön infrastruktur i våra landskap.
Prioritera rätt och planera effektivare
Handlingsplanerna bidrar till en resurseffektivare planering genom att ha ett fokus på var i landskapet olika typer av insatser eller hänsynstagande kan förväntas göra mest nytta.
Det här ska handlingsplanerna innehålla
Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer och vägledning till länsstyrelsernas arbete med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Gemensamt för alla läns handlingsplaner är att de i huvudsak består av två delar.
En del beskriver nuläget som beskriver befintlig kunskap, om var i länet det finns värdefull natur och ekosystemtjänster, eller brist på sådana. Till nulägesbeskrivningen kan det också finnas kartunderlag som ger kunskap om ekologiska samband i hela landskapet. En viktig del i arbetet med nulägesbeskrivningen är att analysera och beskriva fördelningen av olika typer av kvaliteter i landskapet. Analyserna utgår i de flesta fall från redan känd kunskap som kompletterats med nya GIS-analyser. Utifrån nulägesbeskrivningen analyseras ekologiska processer exempelvis utifrån arters behov av att kunna leva och sprida sig i landskapet för att kunna bedöma var naturliga processer behöver stärkas genom att bevara eller återskapa värden i landskapet.
Inom arbetet med grön infrastruktur används begrepp som värdekärna och värdetrakt. Värdekärnor är områden med höga naturvärden, medan värdetrakter är större del i landskapet med höga tätheter av värdekärnor. Begreppen värdekärna och värdetrakt är tänkta att användas som ett övergripande underlag för prioritering av hänsynstaganden och andra insatser.
Den andra delen av handlingsplanerna beskriver var det finns behov av åtgärder och förslag på åtgärder. Dialog och samverkan med landskapets aktörer är avgörande då arbetet med åtgärder huvudsakligen inte kan genomföras av myndigheter. Åtgärderna kan exempelvis handla om att röja betesmark eller slåtteräng, bruka med särskild hänsyn och ge bättre förutsättningar i landskapet till pollinerare. Det kan också handla om att bygga ekodukter över vägar eller riva dammar i vattendrag som kan utgöra barriärer för djur och växter. Ett annat exempel på en insats kan vara att på olika sätt öka möjligheten att bedriva tätortsnära friluftsliv.
Insatserna kan avse ett avgränsat geografiskt område exempelvisför att stärka möjligheter för störningskrävande arter i sandmiljöer att fortleva genom återkommande skötselåtgärder. Insatserna kan också fokusera på tematiska frågor som är viktiga för hela landskapet, som att skapa eller restaurera våtmarker med syfte att öka den biologiska mångfalden, hålla kvar vatten i landskapet och skydda mot eventuella översvämningar. Även kulturbärande landskapselement som vårdas är viktiga exempelvis åkerholmar, stenmurar, alléer, öppna diken, synliga fornlämningar och ängslador.
Tillgänggörande av kunskapsunderlag
Ett viktigt syfte med arbetet är att alla aktörer ska ha tillgång till samma kunskaps- och planeringsunderlag för att underlätta planering ur ett landskapsperspektiv. Målet är att detta ska bidra till en ökad samsyn kring var det finns särskilt värdefulla områden och områden med åtgärdsbehov. Länsstyrelserna arbetar med att göra handlingsplaner och dataunderlag publikt och lättillgängligt.
Länsstyrelsernas handlingsplaner finns i rapportform och innehåller en nulägesbeskrivning och förslag på insatsområden. Länkar till handlingsplanerna kommer att finnas på vår webbsida inom kort. För närvarande hänvisar vi till länsstyrelsens webplatser.