Dagvatten uppkommer då regn- och smältvatten rinner av olika ytor, såsom hårdgjord mark eller bebyggelse. För att undvika problem med översvämningar eller spridning av föroreningar i områden med mycket hårdgjorda ytor, som stadsmiljöer, behöver uppkomsten av dagvatten minimeras i så hög utsträckning som är möjligt. Ett sätt är att inte planera för större andel hårdgjord markyta än nödvändigt. Exempel på genomsläppliga markmaterial är gräs, grus, armerade genomsläppliga ytor, genomsläppliga fogar mellan olika typer av marksten och asfalt som vatten kan infiltrera genom.
Dagvatten som uppkommer behöver hanteras på olika sätt, t.ex. genom infiltration om vattnet är tillräckligt rent eller att vattnet renas och fördröjs på plats innan eventuell avledning. Planteringar, vegetationsklädda tak och dagvattendammar är vanliga inslag för att fördröja och rena dagvatten. Om fördröjning inte är möjligt på platsen behöver vattnet avledas på ett så långsamt sätt som möjligt för att inte orsaka problem nedströms.
Allt vatten ska ses som en resurs, även i den bebyggda miljön. Att använda vattnet på plats istället för att avleda det, kan bidra med flera nyttor. En öppen dagvattendamm eller ett dike bidrar till exempel till biologisk mångfald, en attraktiv vistelsemiljö samt att vattnet kan sänka temperaturen på platsen en varm sommardag. Genom att samarbeta med naturen för att rena och bromsa upp vattnets flöde kan belastningen på tekniska ledningsnät minskas samt risken minska för att föroreningar sprids och att översvämningar uppkommer längre ner i vattensystemet. Dessutom kan regnvatten och ett tillräckligt renat dagvatten, som tillåts infiltrera, bidra till den naturliga vattenbalansen, till grundvattenbildning och till grundvatten av god kvalitet.
Planerad bebyggelse behöver ta hänsyn till ett förändrat klimat
I takt med att klimatet förändras beräknas fler kraftiga regn och högre vattenstånd i sjöar och vattendrag uppkomma, vilket också är incitament för att planera för en hållbar dagvattenhantering. Det kan handla om att mark och bebyggelse utformas och placeras så att de vattenmassor från skyfall som inte dagvattenanläggningar omhändertar kan avledas ovan markytan på ett säkert sätt. På så vis minskar risken för översvämningar och för materiella och personella skador.
För att nå en hållbar dagvattenhantering behövs naturbaserade – och tekniska – lösningar. Grönytor, planteringar, vegetationsklädda tak, blågröna stråk, våtmarker anpassade för dagvatten, och dagvattendammar är exempel på naturbaserade lösningar. Fördröjningsmagasin, och filtertekniker är exempel på tekniska lösningar. En naturbaserad lösning kan ofta bidra med fler nyttor än en teknisk lösning, exempelvis genom att skapa förutsättningar för rekreation, biologisk mångfald och andra värden.
Naturvårdsverket arbetar tillsammans med andra myndigheter med en Vägledning för naturbaserade lösningar som planeras vara klar under våren 2020. Då kompletterar vi länklistan nedan.
