I uppdraget ingick att titta på risker till följd av spridning och exponering för farliga ämnen. Uppdraget omfattade även att översiktligt titta på alternativa material som används i konstgräsplaner och jämföra dessa med användning av återvunnet däckmaterial. I uppdraget ingick inte att bedöma övrig påverkan, som exempelvis minskad klimatpåverkan, övriga vinster för hälsa och miljö eller att titta närmare på övriga användningar av däckmaterial förutom konstgräsplaner.
De fyllnadsmaterial som ingått i studien är SBR (återvunna däck), EPDM (nytillverkat industrigummi), TPE (nytillverkad termoplast) och organiskt fyllnadsmaterial som t.ex. kork och kokos.
Antalet konstgräsplaner ökar i Sverige. Enligt studien finns i dagsläget uppskattningsvis 630 konstgräsplaner och det byggs för närvarande cirka 100 konstgräsplaner årligen. En grov uppskattning är att cirka 60 procent av konstgräsplanerna (cirka 380 st) använder granulat av återvunna bil och maskindäck. Syftet med att använda återvunnet däckmaterial i konstgräsplaner är att ta tillvara material och spara resurser. Men det finns även farhågor om att användningen kan medföra miljö- och hälsorisker.
Slutsatser från rapporten
Rapporten pekar på problemet att stora mängder granulat årligen försvinner från konstgräsplaner. Granulatet riskerar att spridas vidare ut i miljön via bland annat dagvatten och reningsverk. Detta skulle kunna innebära miljörisker både genom en lokal miljöpåverkan från planernas lakvatten och genom en mer storskalig och diffus spridning till omgivande vattenmiljöer. Spridningen kan innebära risker eftersom både nytillverkat och återvunnet granulat kan innehålla farliga tillsatsämnen. Läckage från konstgräsplaner har också pekats ut som en betydande källa till mikroplast. Naturvårdsverket anser att en viktig slutsats från rapporten är att denna spridning kan vara förknippad med miljörisker. Därför kan det finnas anledning att tydligare rekommendationer tas fram för hur konstgräsplaner bör utformas för att minska dessa risker.
Swecos slutsats är att användningen av SBR på konstgräsplaner inte innebär några betydande risker för människors hälsa, men det finns enligt rapporten osäkerheter kring detta. Osäkerheten beror bland annat på att det inte finns några fullständiga sammanställningar av innehållet i de olika typerna av fyllnadsmaterial och vad som kan läcka ut från materialen. Kemikalieinspektionen har gjort en genomgång av de kemiska ämnen som enligt Swecos rapport förekommer i SBR och konstaterat att ett antal av dessa ämnen har farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har bedömt att de tillgängliga studierna som ingått i Swecos granskning inte omfattar alla relevanta kemiska ämnen och möjliga hälsoeffekter, och ser behov av att fortsätta bygga upp kunskap på området, särskilt vad gäller effekter som kan uppstå på lång sikt.
Målgrupp för denna rapport är i första hand berörda myndigheter och kommuner i Sverige. Rapporten är ett underlag för Naturvårdsverkets arbete med regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp som Naturvårdsverket genomför i samverkan med Kemikalieinspektionen. Slutsatserna i rapporten är Swecos och ska därför inte tolkas som Naturvårdsverkets eller Kemikalieinspektionens uppfattning.
De fyllnadsmaterial som ingått i studien är SBR (återvunna däck), EPDM (nytillverkat industrigummi), TPE (nytillverkad termoplast) och organiskt fyllnadsmaterial som t.ex. kork och kokos.
Det fortsatta arbetet
Litteraturstudien togs fram som en del av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp. I redovisningen av regeringsuppdraget framför vi att det finns skäl att förbättra hanteringen av återvunnet däcksmaterial i konstgräsplaner. Vår bedömning är att spridningen av granulat från konstgräsplaner kan vara förknippad med miljörisker. Vi identifierar i redovisningen även frågor som är viktiga att följa under kommande år:
- Det behövs mer underlag om hur konstgräsplaner bör utformas och underhållas för att minska risken för spridning av granulat och vilken effekt sådana åtgärder kan ge. Naturvårdsverket avser att sammanställa sådan kunskap.
- Bedömningen av om ett material klassas som avfall eller produkt är viktig för att återvinningen ska kunna ske på ett säkert sätt. Naturvårdsverket avser att ta fram vägledning om hur lagstiftningen ska tillämpas för granulat i konstgräsplaner.
- Det pågår en riskbedömning på EU-nivå om eventuella hälsorisker med användning av däckgranulat i konstgräsplaner. När resultaten presenteras våren 2017 kommer Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen följa upp dem.
Kontakt
Elisabeth Österwall, Kretsloppsenheten, Naturvårdsverket,