IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Målet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att främja bevarande och hållbart brukande av natur, växter och djur. Plattformen är mellanstatlig och lyder inte under någon internationell konvention eller överenskommelse.
Idag är 134 nationer medlemmar i IPBES, som är akronym för Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.
IPBES fyra funktioner
- Sammanställa kunskapssynteser om situationen i världen för biologisk mångfald, ekosystem, ekosystemtjänster, hotade arter och livsmiljöer samt kopplingarna däremellan. Samt kunskapssammanställningar om socioekonomiska strukturer och modeller för framtida samhällsomställning.
- Ta fram policyrelevanta verktyg, metoder och strategier.
- Utveckla kapaciteten att hantera frågor och lösningar om biologisk mångfald.
- Identifiera behov av ny forskning.
Fem drivkrafter bakom minskad mångfald
I maj 2019 presenterade IPBES rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Situationen beskrivs som allvarlig och även mycket allvarlig. Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Beräkningarna visar att omkring en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att hejda den negativa utvecklingen.
Rapporten pekar ut följande fem stora drivkrafter bakom förlusten:
- Förstörda livsmiljöer
- exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk
- klimatförändringar
- invasiva arter
- föroreningar
Rapporten visar på olika scenarier för framtiden. I endast ett framtidsscenario kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras, genom att ekosystemen restaureras och hållbart nyttjas. Det scenariot beskriver en genomgripande samhällsomställning.
De åtgärdsförslag som rapporten nämner är att:
- fullt ut implementera existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv, som till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s olika direktiv som direktiven för habitat, vatten respektive havsmiljö.
- ta bort miljöskadliga subventioner
- öka ekonomiska incitament för beteenden med positiv inverkan på ekosystem.
Rapporten bygger på ca 15 000 vetenskapliga artiklar, tre års arbete och har skrivits av över 400 experter. Rapporten har passerat två remisser då IPBES medlemmar, observatörer och andra experter har lämnat synpunkter. Den slutliga rapporten omfattar en underlagsrapport om 1800 sidor och en 40 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare.
Nya rapporter 2020-2030
Under 2022 och 2023 presenteras rapporter om:
- Invasiva främmande arter
- Värdering av ekosystemtjänster och naturnyttor.
- Hållbart nyttjande av vilda arter.
Kommande kunskapssynteser och rapporter ska handla om:
- biologisk mångfald och synergier mellan vatten, livsmedel och människans hälsa
- faktorer för transformativ samhällsförändring
- affärslivets koppling till biologisk mångfald.
Tidigare IPBES-rapporter
2016 presenterades den globala situationen för pollinerare och pollinering kopplat till livsmedelsproduktion.
En rapport som utvärderar scenarier och modelleringsmetoder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (2016).
År 2018 kom fyra regionala rapporter om statusen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rapporten om regionen Europa och Centralasien innefattar Norden och Sverige. Den pekar på att våra livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner, som pollinering, hotas.
En teknisk rapport från 2018 redovisar att i ett globalt perspektiv har markområden försämrats genom bland annat förändring av markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren.
Sverige i IPBES-arbetet
Professor Marie Stenseke, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ingår i IPBES:s expertpanel sedan år 2015. Marie Stenseke representerar samhällsvetenskapen i en bred forskargrupp om 25 personer.
Ett 20-tal forskare från svenska lärosäten har varit involverade i olika delar av IPBES:s arbetsprogram, som experter och författare av IPBES:s rapporter.
Naturvårdsverket stödjer IPBES-plattformen ekonomiskt med ett bidrag på 1,5 miljoner kronor per år samt finansierar vissa utlägg för svenska experters deltagande
Sekretariat i Bonn
IPBES styrs av en så kallad plenar, med en mindre administrativ byrå och en större multidisciplinär expertpanel. Expertpanelen består av representanter från forskarsamhället, policyexperter och representanter för olika kunskapssystem, som till exempel traditionell kunskap. Sekretariatet ligger i Bonn, och har ett administrativt stöd från FN-organen Unep, FAO, Unesco och UNDP. Plenarmöten hålls ungefär en gång per år.
Kontakt
Formell kontaktpunkt i Sverige (National Focal Point) för IPBES är Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket.