IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC inom klimatet. Plattformen är mellanstatlig och lyder inte under någon annan internationell konvention eller överenskommelse. Nu är 132 nationer är medlemmar i IPBES, plenarmöten anordnas ungefär med ett års mellanrum.
Fyra funktioner
IPBES ska fylla fyra funktioner:
- Utarbeta kunskapssynteser om biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kopplingarna däremellan.
- Ta fram policyrelevanta verktyg och metoder.
- Belysa behov av kapacitetsuppbyggnad och uppfylla eller främja uppfyllandet av särskilt angelägen kapacitetsuppbyggnad.
- Identifiera behov av ny forskning.
Målet med IPBES är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning, för att främja bevarande och hållbart brukande av naturen, av växter och djur. Det handlar om att sammanställa kunskap om situationen i världen, framför allt vad gäller ekosystem, hotade arter och livsmiljöer. Men det ingår också att skapa lösningar, vad vi kan göra åt problemen, att identifiera behov av ny forskning, policyverktyg och strategier, samt att utveckla kapaciteten att hantera frågor som rör biologisk mångfald – inte minst i utvecklingsländer.
Sekretariat i Bonn
IPBES styrs av en så kallad plenar, har en mindre administrativ byrå och en större multidisciplinär expertpanel (MEP). Expertpanelen består av representanter från forskarsamhället, policyexperter och representanter för andra kunskapssystem, till exempel traditionell kunskap. IPBES:s sekretariat ligger i Bonn, och har ett administrativt stöd från FN-organen Unep, FAO, Unesco och UNDP.
Svenskar i IPBES-arbetet
Professor Marie Stenseke, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ingår i IPBES:s multidisciplinära expertpanel (MEP) sedan år 2015. Marie representerar den samhällsvetenskapliga dimensionen i den 25 personer starka forskargruppen.
Ett 20-tal forskare från svenska lärosäten har varit involverade i olika delar av IPBES:s arbetsprogram, som experter och författare av IPBES:s rapporter.
Naturvårdsverket stödjer IPBES ekonomiskt med ett bidrag på 1,5 miljoner kronor per år samt finansierar vissa utlägg för svenska experter vid deltagande på IPBES författarmöten.
Rapporter från IPBES
De första delarna i IPBES:s arbetsprogram har gett intressanta resultat efter omfattande genomgång av vetenskaplig litteratur.
Den ena rapporten handlar om den globala situationen för pollinerare och pollinering kopplat till livsmedelsproduktion. Se en sammanställning på svenska här intill, "Pollinatörer och pollinering i Sverige – värden, förutsättningar och påverkansfaktorer".
Den andra rapporten utvärderar scenarier och modelleringsmetoder användbara inom forskning om biodiversitet och ekosystemtjänster.
2018 har fyra regionala rapporter publicerats om statusen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rapprten om regionen Europa och Centralasien innefattar Norden och Sverige. Den pekar på att våra livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner, som pollinering, hotas. Många gränsöverskridande problem behöver lösas, som vattenkvalitet, fiske, luftföroreningar och invasiva, främmande arter. Men det finns stora skillnader och ojämlikheter i regionen både avseende sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
Den tekniska rapporten "Land degradation and restoration" (Markförstöring och restaurering) redovisar att i ett globalt perspektiv har markområden försämrats genom bland annat förändring av markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren.
Den globala rapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
I maj 2019 presenterade IPBES rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystem tjänster. Situationen beskrivs som allvarlig och på sina håll mycket allvarlig. Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb hastighet. Beräkningarna visar på att ca en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter att riskerar utrotas.
Exploatering av mark och vatten, klimatförändringar samt föroreningar är några av de faktorer som kan orsaka denna drastiska förändring.
Om nuvarande trender i samhällsutveckling fortsätter kommer människans att drabbas ytterligare av brist på ekosystemtjänster och globala miljö- och hållbarhetsmål kommer inte att uppnås.
Rapporten visar på olika scenarier för framtiden. Endast det framtidsscenario som beskriver en genomgripande samhällsomställning, då kan biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna bevaras, ekosystemen restaureras och hållbart nyttjas.
Förslag på åtgärder som nämns i rapporten för att minska den negativa utvecklingen, är att fullt ut implementera existerande globala och regionala miljörelaterade avtal (t.ex. CBD) och direktiv (t.ex. EU:s Habitatdirektiv). Andra åtgärder är exempelvis att ta bort miljöskadliga subventioner samt att öka ekonomiska incitament för att uppmuntra beteenden som leder till positiv påverkan på ekosystem på alla samhällsnivåer, från individuella konsumenter, till företag som är inblandade i internationell handel och finanser.
Rapporten är resultatet av tre års arbete och bygger på ca 15 000 vetenskapliga. Över 400 experter har engagerats som skribenter. Rapporten har passerat två remissomgångar då synpunkter har lämnats av IPBES medlemmar, observatörer och andra experter. Underlagsrapporten är på 1800 sidor. Den 40-sidiga Sammanfattning för beslutsfattare har förhandlats mellan alla medlemsländer under plenarmötet i april/maj 2019.
IPBES kommande arbetsprogram 2020–2030
Även IPBES nästa arbetsprogram för 2020 - 2030 fastställandes på plenarmötet i april/maj 2019. Kommande kunskapssynteser de närmaste åren handlar om biologisk mångfald och synergier mellan vatten, livsmedel och människans hälsa. En andra rapport kommer att beskriva faktorer för transformativ förändring och en tredje ska belysa affärslivets koppling till biologisk mångfald.
Lär dig mer om IPBES och diskutera den Globala rapporten på konferensen Biodiversitet i världen - kunskap för handling den 17 oktober 2019
Kontakt
Kontaktperson i Sverige (National focal point) för IPBES är Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket.