Tillsammans med Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska institut (SMHI) och andra svenska aktörer har Naturvårdsverket ett program för att förbättra luftkvalitetsbedömning, övervakning och förvaltning i Bosnien och Hercegovina i enlighet med EU-standarder.
Programmet är ett partnerskap med olika institutioner, myndigheter och ministerier i Bosnien och Hercegovina och syftar till att stärka kapaciteten hos relevanta institutioner för att bättre hantera luftkvalitetsdata och förbättra luftkvaliteten i hela landet. Programmet ska pågå i tre år (2019–2022).
Programmet fokuserar på två nyckelkanaler för att förbättra luftkvalitetsdata, hantering och övergripande luftkvalitet:
- Luftkvalitetsbedömning och förvaltningssystem
- Luftkvalitetsförbättringsverksamhet
Det övergripande målet är att förbättra Bosnien och Hercegovinas kapacitet att hantera luftkvaliteten och att förbättra luftkvaliteten för hela landet.
Projektet handlar också om att få vissa funktioner på plats för att kunna uppfylla EU-krav och förbereda Bosnien inför ett EU-inträde. Förhoppningsvis ska arbetet också ge landet hälsovinster, då Bosnien idag enligt världshälsoorganisationen WHO går miste om 21,5 procent av BNP på hälsa och ekonomi kopplat till landets luftkvalitet.
Luftkvalitet i Bosnien
Bosnien och Hercegovina står inför en lång rad utmaningar när det gäller luftkvaliteten. Landets invånare utsätts för några av de högsta nivåerna av luftföroreningar i Europa som orsakas av en rad olika utsläppskällor och geografiska förhållanden. Bosnien är idag, enligt världshälsoorganisationen WHO, ett av länderna med sämst luftkvalitet i Europa och ligger i topp tre när det kommer till dödsfall kopplat till luftföroreningar. I Bosnien är det enligt WHO:s studie 79,8 personer per 100 000 personer som dör i förtid på grund av dålig luftkvalitet. I Sverige är motsvarande siffra 7,2 personer.
Luftkvaliteten i de flesta städer i Bosnien och Hercegovina är särskilt dålig under vintermånaderna när ökade utsläpp från värmekällor sammanfaller med temperaturinversioner som minskar spridningen av luftföroreningar i luften och därigenom fångar luftföroreningar nära marken.
Mängden luftförorening som kan hänföras till specifika källor är för närvarande inte känd men bostadsuppvärmning med fasta bränslen som kol och trä är mycket vanligt och är sannolikt en betydande källa till de föroreningsepisoder som uppträder under vintermånaderna. Stora industrier som stålverk, oljeraffinaderier och koldrivna termiska ”plants” är stora utsläppskällor i vissa städer. Samtidigt är utsläpp från trafik ett allmänt problem i de flesta städer i Bosnien och Hercegovina, särskilt i större städer som Sarajevo och Banja Luka, men även i mindre städer som Tuzla, som ligger i en smal dal.
Strategi för tillnärmning
I maj 2017 antog ministerrådet för Bosnien och Hercegovina en strategi för tillnärmning av miljöåtgärder med Unionens regelverk som reglerar detta område. Det finns stora potentiella värden i att genomföra strategin för Bosnien och Hercegovina – både monetärt och hälsomässigt.
Förväntade resultat:
- Infrastruktur och kapacitet för datahosting
- Infrastruktur och kapacitet för referenslaboratorier
- Källfördelningsstudie i 6 större städer (tre i varje entitet)
- Kostnadseffektiv och skalbar luftkvalitetsförbättringsverksamhet
- Informationskampanjer avseende luftkvalitet och folkhälsa
- Genomförande av lagstiftning via inspektörer
Sverige är aktivt engagerade i Bosnien och Hercegovina för att förbättra miljösituationen och stödja en hållbar utveckling.