Förordningen om omgivningsbuller och EU:s bullerdirektiv
|
EU behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Förordningen genomför bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller, i svensk lagstiftning. |
|
Direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller syftar till att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Direktivet ska också vara en grund för åtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, flygplan och helikoptrar samt större industriell verksamhet.
Enligt förordningen finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken – en så kallad målsättningsnorm.
Kartläggning och rapportering av bullernivåer – fas 1
EU-länderna har fått i uppgift att kartlägga hur många människor som är exponerade för buller. I den första fasen som avser förhållandena 2006, ingår kommuner med fler än 250 000 invånare, vägar med mer än 6 miljoner fordon per år, järnvägar med mer än 60 000 tåg per år och flygplatser med mer än 50 000 flygrörelser per år. Utifrån kartläggning av bullernivåer och beräkning av antalet exponerade personer har ansvariga trafikverk och kommuner utarbetat åtgärdsprogram.
I första fasen som rapporterats till EU-kommissionen 30 december 2007 har Stockholm, Göteborg och Malmö kartlagt buller från vägtrafik, spårtrafik och flygplatser samt stora industrier och hamnar inom kommunerna. Vägverket kartlade cirka 132 mil vägar, Banverket kartlade cirka 31 mil järnvägar och Transportstyrelsen kartlade bullret vid Arlanda och Landvetter. Naturvårdsverket har sammanställt och rapporterat dessa uppgifter.
I fas 2 ingår flera kommuner, vägar och järnvägar
År 2011, i den andra fasen, omfattas även kommuner med mer än 100 000 invånare, vägar med mer än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med mer än 30 000 tåg per år. Därefter upprepas kartläggning och åtgärdsprogram vart femte år.
I fas 2 kommer totalt 400 mil väg och 140 mil järnväg att kartläggas. Förutom Arlanda och Landvetter ingår också Bromma i fas 2.
De kommuner som ingår i fas 2 är:
| Kommun |
Befolkning 31/12 2007 |
Landareal 2008 kvkm |
| Stockholm |
795 163 |
188,06 |
| Göteborg |
493 502 |
450,71 |
| Malmö |
280 801 |
155,56 |
| Summa |
1 569 466 |
794,33 |
| Uppsala |
187 541 |
2 189,1 |
| Linköping |
140 367 |
1435,8 |
| Norrköping |
126 680 |
1491,0 |
| Jönköping |
123 709 |
1 488,75 |
| Helsingborg |
124 986 |
346,25 |
| Lund |
105 286 |
430,27 |
| Örebro |
130 429 |
1 380,11 |
| Västerås |
133 728 |
962,78 |
| Umeå |
111 771 |
2 331,39 |
| Borås |
100 985 |
915,22 |
| Summa |
1 285 482 |
12 970,67 |
| Summa total |
2 854 948 |
13 765,00 |
| |
Dessa sträckor och kommuner som kommer att ingå
Naturvårdsverket har sammanställt och redovisat uppgifter till EU-kommissionen i Excelformat och dokumentet kan hämtas i Reportnet
Sträckorna finns även redovisade på kartor:
I rapporteringen ingick även shape-filer med samtliga ingående väg- och järnvägssträckor.
För flygplatserna har ICAO-koder och för kommuner LAU2-koder använts för att definiera lokaliseringen.
Till hjälp i kartläggningsarbetet har EU-kommissionen tagit fram en "Good Practice Guide". Den innehåller råd om tolkningar och praktiska tillvägagångssätt.
Mer information
Turn down the noise — softening the impact of excess transport noise. Läs mer om trafik och buller på EEA:s webbplats (Europeiska miljöbyrån). Miljöbyrån har tagit fram texterna med utgångspunkt från sin rapport Transports at a crossroad.
Kontakt: Ulla Torsmark
E-postadress: ulla.torsmark(a)naturvardsverket.se