Organiska miljögifter
Halterna av många organiska miljögifter i svensk natur har minskat sedan 1970-talet. Även skadorna på djurlivet minskar i omfattning. Det beror bland annat på Naturvårdsverkets arbete. Men faran är inte över. Hela tiden framställs nya kemikalier som slutligen hamnar i miljön.
Människan har under de senaste hundra åren tillverkat och tagit tiotusentals olika organiska ämnen i bruk, ofta i stora kvantiteter. I slutet av 1960-talet kom de första tecknen på att vissa kemikalier hade fått en omfattande spridning i naturmiljön – trots att det aldrig var avsikten. En del av kemikalierna kom att betecknas som miljögifter, eftersom djur som utsatts för dem ofta visade tecken på skador.
I dag vet vi att ett flertal organiska ämnen innebär en allvarlig hälsorisk och ger långsiktiga skador på växter och djur. Risker för negativa effekter på djur och människa ökar när ämnet är långlivat i naturen och dessutom har en förmåga att lagras i levande vävnader.
Halterna av många miljögifter har sjunkit
Mycket har blivit bättre de senaste årtiondena. Halterna av många miljögifter har sjunkit i miljön. Till exempel visar Naturvårdsverkets långa mätserier att halten PCB minskat påtagligt i sillgrisslans ägg i Östersjön. Även mängderna av DDT och dioxiner har sjunkit kraftigt i svensk natur.
Det beror dels på att industrin och jordbruket begränsat användningen av de giftigaste ämnena, delvis som en följd av Naturvårdsverkets och andra myndigheters krav. Även utsläppen från industri- och förbränningsanläggningar har minskat i takt med bättre reningsteknik. Det gäller även avloppsreningsverk.
Men bilden är inte enbart positiv. Halten dioxin i Östersjöfisk är så gott som oförändrad sedan 1990-talet. Halten av vissa bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk har rentav ökat under de första åren på 2000-talet. Samtidigt fortsätter användningen av kemikalier att öka, ämnen som återfinns bland annat i konsumentprodukter och som så småningom riskerar att hamna i naturen.
Kontakt: Britta Hedlund, britta.hedlund(a)naturvardsverket.se och Axel Hullberg, axel.hullberg(a)naturvardsverket.se
-
-
Många organiska ämnen är byggstenar för allt liv och ingår i naturens ständiga kretslopp. Men det finns även vissa organiska föreningar, framför allt sådana som människan lärt sig att tillverka, som redan i låga halter utgör en risk för allt levande.
-
-
Industriella utsläpp av många organiska miljögifter har minskat. Men det är inte tillräckligt. Kemikalier används även i en rad olika produkter, och dessa ämnen hamnar oavsiktligt i naturen så småningom.
-
-
Halten av organiska miljögifter är normalt högst närmast källan. Men flertalet ämnen kan spridas långa sträckor i atmosfären. Bromerade flamskyddsmedel har påträffats i polartrakter, långt från mänsklig aktivitet.
-
-
Cancer, leverskador och beteendeförändringar är bara några exempel på skador som kan orsakas av organiska miljögifter. Andra ämnen, som uppmärksammats på senare år, påverkar hormonbalansen i kroppen.
-
-
Tack vare miljöprovbanken vet vi hur halten av miljögifter förändras över tid. Varje år samlas 10 000 olika djur och växter in och lagras nedfrysta i väntan på framtida analys.
-
-
En rad åtgärder har satts in för att hejda produktionen och spridningen av stabila organiska ämnen, både i Sverige och internationellt.
-
-
Halterna i ytvatten av vattendirektivets prioriterade ämnen varierar kraftigt från månad till månad. Det visar nya mätningar som Naturvårdsverket låtit göra.