Många verksamheter påverkar miljön.Regler och styrmedel skyddar den.
Riskvärdering är helt avgörande för efterbehandlingsbranschen. Drygt 80 000 potentiellt förorenade områden har identifierats i Sverige. För närvarande satsar staten cirka en halv miljard kronor om året för att åtgärda de allvarligast förorenade områdena. För att uppnå delmål som rör förorenade områden under miljömålet giftfri miljö måste vi optimera efterbehandlingsinsatserna. Vi kan även behöva jämföra med miljöåtgärder och insatser inom andra områden. För detta krävs riskvärderingar av olika slag. Metoder finns, men har vi nått ända fram?
Foto: Stena metall
Riskvärdering i efterbehandlingsprojekt är en relativt ny företeelse. Inom kunskapsprogrammet Hållbar Sanering har medel utlysts bl.a. för att förbättra eller utveckla metoder för riskvärdering. Nio projekt och en workshop har genomförts och detta är en syntes och analys av resultaten sammanställd av vår skribent Jenny Lindgren. För en presentation av skribenterna och övriga deltagare vid workshopsen samt information om hur programmet genomfördes, se länk till höger.
Riskvärdering kan i olika grad ingå som en del i processen att ta fram förslag på åtgärder. Nu finns allmän kunskap om riskvärdering samt en kartläggning av olika metoder och erfarenheter vid efterbehandling av förorenade områden samlade.
Det finns beslutstödsverktyg som kan användas vid riskvärderingar av förorenade områden. Val av verktyg beror på ambitionsnivån inom ett projekt. För att komma vidare måste metoderna nu användas, testas och utvärderas.
Riskvärdering bör ske iterativt redan från projektstart. Inom riskvärdering är själva processen viktig – den ger struktur i arbetet och transparenta beslut. Detta underlättar arbetet med dokumentation och är ett viktigt stöd i kommunikation mellan berörda parter.
Riskvärdering inför efterbehandling görs inom enskilda objekt i syfte att välja den mest lämpade åtgärden. Ska de verktyg som studerats inom Hållbar Sanering användas för detta eller är de mer lämpade för att göra prioriteringar mellan objekt? Det är en fråga som behöver diskuteras vidare.
Varje metod för riskvärdering bygger på etiska och ekonomiska ställningstaganden. Det är viktigt att förstå dessa grundläggande ställningstaganden för att kunna fatta mer välgrundade beslut.
Företagsekonomisk redovisning av markföroreningar varierar stort mellan olika bolag och relativt få företag följer regelverken till punkt och pricka. En beskrivning av det regelverk som styr, liksom rekommendationer om hur ett företag redovisningsmässigt hanterar föroreningsskador har tagits fram inom Hållbar Sanering.
Länkar till alla rapportsammanfattningar med vidare länkar till varje rapport i webbokhandeln.
Riskvärdering - metodik och erfarenheter. rapport 5615Riskvärdering av förorenade områden med Analytical Hierarchy Process. Rapport 5890 Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling – metodutveckling och exempel på tillämpning. Rapport 5891Riskvärdering av förorenad mark - etiska och ekonomiska perspektiv. Rapport 5539Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi. Rapport 5537Grovanalys för riskvärdering av förorenade områden i tidigt skede - GRAF. Rapport 5892Företagsekonomisk redovisning av markföroreningar. Rapport 5835Kostnads- och nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser. Rapport 5836Miljöprestanda och samhällsekonomi för saneringsmetoder. Rapport 5793
Visa fler (251)
Visa fler (115)