Metodik och Riskbedömning har en central betydelse vid prioritering av vilka förorenade områden som ska åtgärdas och vid beslut om åtgärder. Det pågår en ständig kunskapsuppbyggnad för att förbättra riskbedömningen av förorenade områden. Här finns flera av de senaste resultaten nu tillgängliga.
Foto: Christina Eberhardson
En riskbedömning beskriver vilka miljö- och hälsorisker som ett förorenat område innebär och har en central betydelse i efterbehandlingsarbetet. Inom ramen för kunskapsprogrammet Hållbar Sanering har 25 olika projekt som behandlar riskbedömningar från olika angreppsvinklar genomförts.
Projekten behandlar vitt skilda delar av en riskbedömning, men det finns flera likheter i hur en riskbedömning betraktas. Exempelvis framhålls betydelsen av den konceptuella förståelsen och strategin att använda flera olika metoder eller bevislinjer för att beskriva komplexa riskförhållanden - från föroreningskälla till skyddsobjekt. I den slutliga bedömningen värderas olika bevislinjer till en sammanhållen beskrivning av risksituationen.
I flera projekt lägger man vikt vid att mäta eller skatta faktisk riskexponering som komplement till exempelvis riktvärdesberäkningar. Detta är en syntes och analys av resultaten av projekten och de workshoptillfällen som genomfördes sammanställd av Marie Arnér, Yvonne Ohlsson och Fredric Engelke. För en presentation av skribenterna och övriga deltagare vid workshoptillfällena samt mer information om hur programmet genomfördes - se länk till höger.
En konceptuell förorenings- och spridningsmodell ger en förenklad bild av hur man tror att ett verkligt system beter sig, baserat på kvalitativa bedömningar av information om ett område eller en problemställning. Den konceptuella modellen utgör en av grundstenarna i en riskbedömning av ett förorenat område.
I alla riskbedömningar finns såväl naturliga variationer som kunskapsberoende osäkerheter. En kunskapsberoende osäkerhet kan, till skillnad från en naturlig variation, minskas genom att exempelvis analysera fler prover, undersöka olika medier eller inventera historiken bättre.
En riskbedömning för ett förorenat område brukar omfatta en bedömning av både hälso- och miljörisker. Miljöriskbedömningarna har under senare tid utvecklats allt mer. Medan man tidigare utgick ifrån mätningar av totalhalter i mark och en jämförelse med internationella riktvärden har man idag ett flertal metoder som baseras på mätbara platsspecifika effekter.
I en hälsoriskbedömning tittar man på risken för att människor ska exponeras och påverkas negativt av föroreningar. I sin enklaste form utgår en hälsorisk¬bedömning för ett förorenat område från en bestämning av typ och halt av förorening i exempelvis jord eller grundvatten samt en jämförelse mellan representativa halter och någon form av rikt- eller gränsvärden.
Riskbedömning av förorenade sediment skiljer sig i många avseende från riskbedömningar av till exempelvis jord eller grundvatten. Riskbedömningen kräver därför strategier och metoder som anpassats för sedimentens egenskaper.
Hur föroreningar i marken kan frigöras och bli tillgängliga för spridning beror av många faktorer som till exempel pH och redoxförhållandena i marken. På lång sikt kan markförhållanden förändras till exempel på grund av skogning, men även på grund av olika stabiliseringsåtgärder som t.ex. kalkning och järnstabilisering. Förståelsen för hur föroreningar rör sig i mark är en viktig komponent i en riskbedömning.
Föroreningar i mark kan lakas ut till grundvattnet och transporteras vidare till brunnar eller sjöar och vattendrag. Där kan dricksvattenkvaliteten eller det akvatiska livet i recipienten påverkas. Spridningen kan beskrivas med matematiska modeller, som kan vara värdefulla verktyg i riskbedömningen av förorenade områden.
Rapportsammanfattningar
Länkar till rapportsammanfattningar inom området med vidare länkar till varje rapport i webbokhandeln.
Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling - fas 1. Rapport 5540
Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling - fas 2. Rapport 5867
Bioanalys av organiska föroreningars biotillgänglighet - tillämpning i sanerade massor. Rapport 5931
Biotillgänglighet som företeelse och vid riskbedömning av förorenade områden. rapport 5895
Datormodeller för föroreningsspridning - fas 1. Rapport 5534
Datormodeller för föroreningsspridning - fas 2. Rapport 5676
Exponeringsfaktorer vid riskbedömning – inventering av dataunderlag. Rapport 5802
Funktions- och scenarioanalys - en metod att analysera risker i ett långtidsperspektiv. rapport 5814
Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. rapport 5629
Förbättrade miljöriskbedömningar. Rapport 5538
Fördjupade riskbedömningar – erfarenheter av riktvärdesberäkningar och användning av ny kunskap. Rapport 5592
Föroreningsspridning - tillämpning och utvärdering av metoder. Rapporter 5834, 5862, 5863
Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark. rapport 5929
Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden. Rapport 5859
Klorerade lösningsmedel - Identifiering och val av efterbehandlingsmetod. Rapport 5663
Laktester för riskbedömning av förorenade områden. rapporter 5535, 5557, 5558
Metallers mobilitet i mark Rapport 5536
Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden. Rapport 5928
Modeller för spridning av metaller från mark till vatten Rapport 5741
Modeller för transport och spridning av föroreningar - fas 1. Rapport 5541
Modeller för transport och spridning av föroreningar - fas 2. Rapport 5692
Osäkerheter i riskbedömning och beslutsprocess. Rapport 5804
Probabilistisk riskbedömning fas 1. Rapport 5532
Probabilistisk riskbedömning fas 2. Rapport 5621
Riskbedömning av förorenade sediment – ekotoxikologiska metoder som underlag för beslut. Rapport 5596
Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment. rapport 5886
Övervakad naturlig självrening av förorenade områden. Rapport 5893