|
Se helheten och arbeta systematiskt vid utredning och efterbehandling av förorenade områden. Då blir arbetet effektivt, transparent och håller en god kvalitet. Här kan du som ansvarar för att åtgärda ett förorenat område, få vägledning i de olika stegen. |
|
Efterbehandlingsprojekt innehåller ofta många delmoment, med många olika parter inblandade. Genom att se helheten och tidigt ha åtgärdsmål att arbeta mot ökar möjligheterna att lyckas. Klargör i början vem som är huvudman för projektet och vilken myndighet som har tillsyn över åtgärderna. Se också till att sätta ihop en projektorganisation med rätt kompetens, anpassad efter projektets omfattning.
Arbeta stegvis
Att välja lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder för ett förorenat område är kärnan i ett efterbehandlingsprojekt. Därför är det viktigt att valet är både välgrundat och transparent samt att det kan motiveras. Använd en stegvis utredningsprocess när du ska bedöma risken med ett förorenat område och eventuellt välja en efterbehandlingsåtgärd. Då kan arbetet läggas på rätt ambitionsnivå och den bästa åtgärden ur olika aspekter för området kan väljas. Du kan också avbryta processen i rätt tid om det inte finns anledning att gå vidare. Utredningens omfattning anpassar man till projektets storlek och komplexitet.
Utredningsprocessen bör dokumenteras från första början och omfattar bland annat framtagande av åtgärdsmål, fältundersökning, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Läs mer om processen för att välja efterbehandlingsåtgärd nedan samt i vår rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd (5978). När efterbehandlingsåtgärden är genomförd kan många aspekter behöva följas upp. Nedan ger vi förslag till lämpliga krav på en slutredovisning.
Underlaget viktigt för resultatet
Fältundersökningar utför man för att öka kunskapen om föroreningarna i ett område. Till exempel är genomförandet av provtagningar och analyser avgörande för kvaliteten i fortsatta bedömningar i utredningsprocessen för att välja efterbehandlingsåtgärd. I momentet riskbedömning är syftet att besvara vilka miljö- och hälsorisker som finns, hur stora de är samt vilken risk som kan vara acceptabelt idag och i framtiden. Läs mer om dessa moment nedan samt i vår rapport Riskbedömning av förorenade områden (5977).
Ett av flera verktyg i riskbedömningen är riktvärden. Vi har reviderat vår riktvärdesmodell från mitten av 1990 talet. År 2008 publicerade vi reviderade generella riktvärden för förorenad mark. År 2009 publicerade vi tillhörande rapport Riktvärden för förorenad mark (5976), med beskrivning av riktvärdesmodellen och vägledning om riktvärden. Vi har också tagit fram ett beräkningsprogram i Excel för riktvärden för förorenad mark. Programmet kan du använda för att beräkna platsspecifika riktvärden med vår riktvärdesmodell eller granska sådana riktvärden. Mer information finns på undersidan Riktvärden för förorenad mark.
Mer information
Att välja efterbehandlingsåtgärd (Naturvårdsverkets rapport 5978)
Riskbedömning av förorenade områden (Naturvårdsverkets rapport 5977)Riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket rapport 5976)
Efterbehandling av förorenade områden (Naturvårdsverkets rapport 4803)
Åtgärdskrav vid efterbehandling (Naturvårdsverket rapport 4807)
Erfarenheter från genomförda efterbehandlingsprojekt (SGI rapport, pdf 690 kB)