Vindkraft

Vindkraft svarar i dag för en elproduktion på nära 3,5 TWh/år, vilket motsvarar 2,4 procent av Sveriges totala elproduktion. Under de senaste 10 åren har ökningen varit snabb. Potentialen att bygga ut vindkraften är mycket stor.

Plan- och bygglagen och miljöbalken reglerar var och hur en vindkraftsutbyggnad bör ske. Vindkraften är en förnybar energikälla och en utbyggnad kan bidra till att uppfylla flera miljökvalitetsmål, men den som anlägger måste ta hänsyn till frågor som rör lokalisering och utformning.

Vindkraft ger små utsläpp

Vindkraften är förnybar och inga utsläpp av luftföroreningar sker vid elproduktionen. Energianvändningen vid produktionen av anläggningen är också begränsad, vilket gör att utsläppen under verkets hela livscykel är mycket små, jämfört med till exempel elproduktion med fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka en procent av motsvarande livscykelemissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning.

Vindkraftverken påverkar visuell miljö och orsakar buller

Vindkraftsverkens placering i naturmiljön innebär en visuell påverkan, men kan också i vissa fall påverka flora och fauna. Nära vindkraftverken uppkommer också buller, vilket gör att vindkraftverk inte kan placeras alltför nära annan bebyggelse. Verken placeras oftast inte närmare än 400−1 000 meter från bebyggelse, men 300 meter ger för det mesta en acceptabel ljudmiljö utifrån miljölagstiftningens riktvärden.

Läs mer om buller från vindkraft

Den mark som direkt åtgår för vindkraftsproduktion är liten, medan de områden som påverkas genom visuell inverkan eller restriktioner för annan bebyggelse kan vara relativt betydande.

Begränsad påverkan på djurlivet

Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Fåglar kolliderar som regel inte med verken, utan väjer undan i sina flyttvägar. Däremot finns indikationer på att fladdermöss oftare krockar med snurrorna.

Ute till havs tyder mycket på att fiskar inte påverkas av vindkraftens ljud och vibrationer. De havsbaserade verkens fundament fungerar dessutom som konstgjorda rev och har sannolikt positiv inverkan på det marina livet. En vindkraftspark till havs kan också bidra till att skapa en skyddszon för fisk och annat djurliv.

Läs mer om påverkan på djurlivet

Planeringsmål

Under våren 2009 fastställde riksdagen ett planeringsmål för vindkraft med en årlig produktion på 30 TWh år 2020 (Prop 2001/02:143, NU 2001/02:17, rskr 2001/02:117). Utbyggnaden av vindkraft har hittills bestått av ett antal mindre anläggningar på land. Under senare år har det också byggts mindre grupper av vindkraftverk i kustnära havsområden, till exempel Utgrunden i södra Kalmarsund.

Vindlov

Vindlov.se är en webbplats om tillståndsfrågor för vindkraftverk som tagits fram i samarbete med omkring 20 offentliga myndigheter och organisationer. Energimyndigheten samordnar projektet.  Webbplatsen riktar sig till företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner som behöver information om tillståndsprocessen för vindkraftverk.

Till webbplatsen Vindlov

Flera myndigheter arbetar med vindkraft

Även andra myndigheter - Boverket, Svenska Kraftnät, Riksantikvarieämbetet, Havs- och Vattenmyndigheten samt Energimyndigheten - har uppdrag inom sina respektive ansvarsområden.

Sidan senast uppdaterad: 29 februari 2012
Sidansvarig: Ingrid Johansson Horner
Webbredaktör: Webbredaktionen