Användningen av fossila bränslen står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning. För att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling måste Sverige minska sin oljeanvändning.
Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser, vilka bidrar till klimatförändringen. Den framtida tillgången på fossila bränslen är oviss och en minskad tillgång ger kraftiga prishöjningar, som slår särskilt hårt mot näringslivet. Naturvårdsverket ansvarar för viktiga delar i arbetet. Bland annat arbetar vi med EU:s handelssystem för utsläppsrätter, klimatinvesteringsprogram och fördelar bidrag till tankställen för förnybara bränslen.
Förbränning ger utsläpp av koldioxid
Förbränning av fossila bränslen ger upphov till utsläpp av koldioxid, vilket bidrar till växthuseffekten. I övrigt skiljer sig miljöeffekten kraftigt åt beroende på vilket bränsle som förbränns. Den mängd koldioxid som släpps ut beror direkt av kolhalten i bränslet. Förbränning av kol ger upphov till avsevärt högre utsläpp av koldioxid per energienhet än användning av naturgas, utsläpp från olja hamnar mittemellan.
Naturgas
Eftersom verkningsgraden för naturgas är betydligt högre än hos kol anses naturgas vara det fossila bränsle som ger minst negativ miljöpåverkan. Naturgas har dessutom fördelen att svavelhalten är försumbar, vilket minskar utsläppen av försurande ämnen och utsläppen av skadliga flyktiga organiska ämnen (VOC). Även utsläppen av kväveoxider är låga jämfört med förbränning av andra fossila bränslen.
Vi anser att en storskalig utbyggnad av naturgas i Sverige skulle riskera att binda upp energisystemet för en lång tid framöver i fossila bränslen. En utbyggnad skulle försvåra för Sverige att nå de långsiktiga klimatmålen samt försämra möjligheterna till en övergång till förnybara energikällor.
Torv
Torv har liksom biobränslen bildats ur biomassa, men torven är delvis nedbruten och torvmarkerna tillväxer mycket långsamt.
Effekten på utsläppen av växthusgaser av användning av torv beror på var utvinningen sker och hur marken återställs. Uttaget av torv ger en positiv effekt på utsläppen av växthusgaser genom minskade utsläpp av metan från mossen (myren). Samtidigt ger förbränningen av torven en negativ påverkan och nettoutsläpp av koldioxid, som delvis kan bindas på nytt om de utbrutna torvtäkterna beskogas eller omvandlas till våtmarker.
Den totala effekten på växthusgasbalansen är komplex. Aktuella studier visar dock att torv från växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år, men kan på ännu längre sikt närma sig biobränslen.
En rest från dåtidens djur och växter
Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De viktigaste fossila bränslena är kol, olja och naturgas. De har sitt ursprung i små vattendjur och växter som dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar. Så småningom har dessa organiska rester täckts av allt tjockare sedimentlager och utsatts för ökande tryck och temperatur.
Torv räknas också som ett fossilt bränsle. Ursprunget är döda växtrester som skyddats från total förmultning genom att de under vatten hamnat i syrefattig miljö. Nybildning av fossila bränslen sker fortfarande, men i mycket långsam takt, särskilt i jämförelse med hur snabbt de förbrukas.