Detta är en ingångssida till flera sidor med information, regler och vägledning om förbränningsanläggningar. I en förbränningsanläggning förbränns bränslen. Den värme som frigörs används för uppvärmning eller omvandlas till exempelvis elektricitet.
Många av texterna är skrivna för de som finns i branschen eller på myndigheter, men vi har även gjort en sammanställning om vad man bör tänka på som privatperson när det gäller eldning i villan eller radhuset.
Vid förbränning omvandlas bränsle till rökgaser och aska samtidigt som det frigörs värmeenergi. Rökgaserna och askan innehåller många ofarliga ämnen men också många ämnen som påverkar hälsan och miljön. Många förbränningsanläggningar släpper också ut en del föroreningar till vatten.
I en förbränningsanläggning används den frigjorda värmen. Den kan användas direkt för uppvärmning eller omvandlas till ånga eller elenergi. Värmen kan också användas direkt i en industriell process. I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme samtidigt. I ett värmeverk produceras enbart värme och i ett kondenskraftverk produceras enbart el.
I många decennier var olja det vanligaste bränslet i förbränningsanläggningar. Sedan oljekriserna på 70-talet har det skett en successiv övergång till andra bränslen - kol, naturgas, torv, biobränslen och avfall. Under det senaste decenniet har vi också sett att en del kol och torv ersätts med biobränslen och avfall. Här bör tilläggas att avfall numera är ett mycket brett begrepp. Många bränslen räknas både som avfall och biobränslen, exempelvis returträ (bland annat rivningsvirke) och animaliska fetter.
Naturvårdsverkets roll
Vi arbetar med förbränningsanläggningar på flera sätt.
Vi har gett ut föreskrifter och allmänna råd samt branschfaktablad och annan information som på olika sätt gäller för förbränningsanläggningar, se "Regler och vägledning för förbränningsanläggningar".
Vi svarar också på remisser om tillståndsansökningar som miljödomstolarna och Miljööverdomstolen skickar till oss.