All energiomvandling påverkar miljön. Därför har också energisektorn ett stort delansvar för att miljömålen nås. Naturvårdsverket arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan och följa upp att miljömålen nås.
Användningen av olja, kol, torv och naturgas, så kallade fossila bränslen, är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige. De påverkar växthuseffekten, ger upphov till försurning av skog och mark, och orsakar hälsoproblem.
Kärnkraftens största miljöpåverkan är strålningsrisker och miljöeffekter när uran utvinns ur marken och när använt kärnbränsle och kärnavfall ska slutförvaras i berggrunden. Slutförvaringen planeras av Svensk kärnbränslehantering AB (SKB), som har utvecklat en metod som innebär att det svenska kärnavfallet ska placeras på cirka 500 meters djup i svensk berggrund. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är den myndighet som granskar och övervakar arbetet. I liten omfattning orsakar kärnkraften också utsläpp av luftföroreningar och påverkar havsmiljön när använt kylvatten höjer temperaturen på vattnet vid kärnkraftverket.
Vattenkraft, vindkraft, solenergi och biomassa kallas för förnybara bränslen. De påverkar miljön när marken används, till exempel när vi bygger kraftverk.
Alla delar i samhället påverkar energianvändningen
Alla energislag påverkar miljön både vid utvinning och användning. Alla delar av samhället påverkar energianvändningen. Påverkan sker vid:
- el- och fjärrvärmeproduktion,
- transporter,
- i våra byggnader och i tillverkningsindustrin.
Utsläppen från driftsfasen är ofta den största delen av de totala utsläppen. Undantaget är teknik som använder flödande energikällor som sol, vind och vatten. Här orsakar tillverkningen av material och utrustning större utsläpp än under kraftverkets hela livstid.